Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rösta burgerligt?

Debatten om Max-ledningens brev till de anställda väcker andra frågor än om företagare ska få informera sina anställda om vilka konsekvenser politiska beslut får.

Annons

Svallvågorna efter kritiken mot hamburgerkedjan Max gick höga efter att ledningen i ett internt brev till personalen redogjort för hur höjda arbetsgivaravgifter för unga och höjd restaurangmoms skulle påverka företaget.

Man varnade för vad som skulle hända om S och V vinner valet, partierna som vill slopa den halverade restaurangmomsen och den halverade arbetsgivaravgiften för unga vid en valvinst.

Att brassa hamburgare kan förvisso vara en god affär. Men även om ägarna tar ut vinst leder ökade kostnader till att färre unga anställs och i förlängningen att ännu fler unga går utan jobb.

I december var närmare 23 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år arbetslösa (Näringslivets Ekonomifakta). Nästan var fjärde ung som vill arbeta saknar jobb i dag.

Svårigheterna som möter en jobbsökande ung person är flera. Avsaknad av gymnasieexamen är ett stort hinder. Ett annat är arbetsmarknadens höga ingångslöner som minskar chansen till jobb.

Ungdoms- arbetslösheten är dessutom konjunkturkänslig. Har en ung person väl fått ett arbete gör turordningsreglerna att den unge får gå först om företaget drar ner.

Att få in foten på arbetsmarknaden har traditionellt gått via enklare, lägre betalda jobb. Den typen av arbete är det ont om i Sverige i dag.

Arbetslösheten i Europa varierar. Finans- och skuldkrisen har satt sina spår. Grekland och Spanien har en ungdomsarbetslöshet på över 50 procent.

Men skillnaderna är stora.

I debatten ses ofta Tyskland som ett föregångsland. Där behöver staten inte subventionera arbetsgivarna för att de ska ta emot ungdomar. Landet har den lägsta ungdomsarbetslösheten i Europa, endast 7,7 procent.

Det tyska lärlingssystemet anses vara huvudorsaken. Lärlingar utbildas inom 350 yrken. Företagen får det kunnande de vill ha. Lärlingarna får under yrkesutbildningen en lön som ligger en bra bit under den reguljära avtalslönen, men efter utbildningen väntar oftast ett fast jobb.

I Sverige konstaterar Konjunkturinstitutet att en ökad lönespridning mellan olika yrkesgrupper skulle öka sannolikheten för att få jobb för långstidsarbetslösa och de som är nya på arbetsmarknaden.

Att försvåra för arbetsgivare att anställa unga genom att återgå till en högre arbetsgivaravgift och restaurangmoms är helt fel väg att gå. Det ger ökade kostnader som företagaren måste kompensera på något sätt. Att minska personalen och inte nyanställa ligger då nära till hands.

Det är mot denna bakgrund Max-ledningens brev ska ses.

Mer läsning

Annons