Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rutavdrag för läxhjälp början på systemskifte

Skatteavdrag för läxhjälp är ett steg mot systemskifte, där staten uppmuntrar föräldrar att betala för barnens skolgång.

Annons
Läxproblem. Ska rutavdrag ge  lägre skatt på läxhjälp?

Regeringen står fast vid förslaget om rutavdrag för läxhjälp och hoppas få majoritet i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. De rödgröna vill att fler organisationer ska få ärendet på remiss innan riksdagen fattar beslut.

Det förefaller motiverat. Bland de få som har svarat avstyrker Skolverket och Ekonomistyrningsverket, medan förslaget föga förvånande får tummen upp av tjänsteföretagen, intresseföreningen för hushållsnära tjänster och det största läxhjälpsföretaget. Här borde regeringen stanna upp och lyssna på fler. Det kan tyckas vara en mindre justering av rut-reglerna, men är av mycket större principiell betydelse.

Det har tidigare rått en stor politisk uppslutning kring att utbildning ska vara gratis och erbjudas alla på lika villkor. Därför är reglerna generösa när det gäller vilka som får äga skolor, men hårda när det gäller betalning.

Privatskolor får ingen skolpeng om de tar ut egna avgifter av eleverna. Staten vill inte att en del elever ska få ett försteg genom att föräldrarna lägger till extra pengar till deras utbildning. Det finns också regler om hur mycket aktiviteter i skolan får kosta och i debatten finns en oro för att elever med fattiga föräldrar inte får samma möjligheter och kan bli utanför.

Men när det gäller skatte-avdrag för läxhjälp är det annat ljud i skällan bland anhängarna. Centerpartiet hävdade i ett inlägg i Svenska Dagbladet att rutavdrag för läxhjälp var odelat positivt. Det skulle göra en svart marknad vit och göra det möjligt för fler att betala för hjälp med barnens studier. Fler, inte minst studenter, skulle kunna få extrajobb.

Det finns argument för att låta föräldrar betala mer för barnens studier. Är det inte bättre att satsa pengar på barnens utbildning än på nya prylar eller på turistresor? Det kan också vara vanligare i andra länder att betala för studier, så bland minoriteter kan betald läxhjälp vara odramatisk.

Den som väljer en friskola får inte alla gånger resorna till skolan betalda. Det innebär i praktiken en skolavgift varje månad för föräldrarna i form av månadskort eller bilskjuts.

Men hittills har sådana motiv för rätt att betala avvisats av en bred majoritet. Det har ansetts viktigare att slå vakt om att utbildningen ska vara avgiftsfri och att det inte ska vara möjligt att med extrabetalning för att få försteg.

Därför innebär rutavdrag för läxhjälp ett första steg mot ett systemskifte. Den avgiftsfria skolan har läxor och utbildningsminister Jan Björklund (FP) har ivrigt försvarat att eleverna ska få hemuppgifter. Men nu ska staten med skatteavdrag uppmuntra dem som har råd att betala för att eleverna ska klara de läxor den jämlika och avgiftsfria skolan ger. Det är en helt annan signal än tidigare, där jämlikhet och lika chanser skulle ses som mindre viktiga.

Mer läsning

Annons