Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så den här gången ser massvaccineringen ut att ha kostat mer än den smakade.

I efterhand ter sig massvaccineringen mot svininfluensan förhastad. Det var när beslutet fattades svårt att veta vad som var rätt, men myndigheterna var efteråt väl tvärsäkra.

Annons
Lydde statens råd. Det var många som tog fasta på rekommendationerna att vaccinera sig mot svininfluensan.foto: scanpix

På nyhetsplats finns i dag artiklar om biverkningar av svinfluensavaccinet, eller vaccinet mot den nya influensan som det officiellt hette. Det är sannolikt att vaccinet ledde till ett dödsfall i Västmanland. I lördags kunde vi läsa om en ung västmanlänning som kan ha fått den ovanliga och allvarliga sjukdomen narkolepsi av vaccinet. En studie av Livsmedelsverket visar att barn och ungdomar som har vaccinerats löper fyra gånger högre risk att drabbas av narkolepsi. Det betyder att åtminstone runt 100 barn i landet har fått narkolepsi på grund av att de gjorde som de blev tillsagda av myndigheterna och vaccinerade sig mot svininfluensan.

60 procent av befolkningen vaccinerades, vilket är en hög siffra. Den samhällsekonomiska utvärderingen visar att sex liv antagligen räddades genom att vaccineringen genomfördes. Tröskelvärdet för när en sjukvårdsinsats anses samhällsekonomisk överskreds kraftigt – kostnaden per sparat levnadsår (QALY) var 1,3 miljoner kronor och tröskelvärdet brukar anges till 500000-600 000 kronor. Alltså mindre än hälften. I de beräkningarna ingick inte kostnaderna för biverkningarna med narkolepsi. De var inte kända när den samhällsekonomiska kalkylen genomfördes.

Så massvaccineringen ser ut att ha kostat mer än den smakade. Det beror dock på att epidemin blev lindrigare än befarat och på att åtgärderna inte sattes in snabbare. Enligt kalkylerna skulle en värre epidemi eller en tidigare lagd vaccination ha ändrat kalkylerna och ha gjort vaccineringen samhällsekonomiskt lönsam. Här gäller förstås återigen att biverkningarna med narkolepsi inte ingår i kalkylen.

I utvärderingen antyds att med bättre uppföljning av epidemin kunde beslutet om massvaccinering ha justerats och endast vaccinering av riskgrupper ha övervägts. Men i övrigt försvaras beslutet om massvaccinering.

På nyhetsplats jämför Socialstyrelsens smittskyddsenhet med en hemförsäkring. Vid tidigare tillfällen när vaccineringen har fått kritik har de svenska myndigheterna också bestämt försvarat beslutet att vaccinera så många som möjligt.

Andra länder valde dock en annan väg och satsade på riskgrupper. Ett skäl till de besluten var att det var svårt att hinna vaccinera hela befolkningen innan epidemin redan hade slagit till. Ett annat var de administrativa problemen att nå och övertala stora delar av befolkningen att vaccinera sig.

Här har Sverige ett bättre läge än de flesta andra länder. Administrationen fungerar jämförelsevis väl, i synnerhet för stora insatser där hela samhällsmaskineriet mobiliseras. Svenskar litar också på stat och myndigheter mer än vad de flesta andra gör. Om överheten säger ”vaccinera” är de flesta beredda att göra som de blir tillsagda. I andra länder är misstänksamheten större.

Därför var beslutet om massvaccinering inte förvånande. Det var inte heller den massiva insatsen för att få så många som möjligt att ta sprutan (eller sprutorna).

Men den här gången hade det varit bättre med en mindre insats. Epidemin blev mild och få liv räddades. En del barn drabbades mycket hårt genom de okända biverkningarna. De resurser som användes för att vaccinera hela befolkningen hade kunnat användas till annan sjukvård.

Mer läsning

Annons