Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så historien kastar alltjämt långa skuggor över Irland. Nu vädrar Sinn Féin morgonluft.

EU och Internationella valutafonden måste låta de irländska politikerna få avgöra vilka skatter som skall höjas och vad det skall sparas på.

Annons
Satsar på missnöje. Sinn Féin och IRA-veteraren Gerry Adams satsar nu på politiken i republiken Irland och lämnar sin plats i brittiska parlamentet.foto: scanpix

Irlands kris handlar inte bara om ekonomiska bubblor, undergrävda statsfinanser och hög arbetslöshet. Regeringen kommer också att falla. Frågan är bara om det sker före eller efter att en bister krisbudget har antagits. Väljarnas missnöje ser ut att svepa bort Fianna Fáil, som oftast har varit det största partiet alltsedan den irländska självständigheten från Storbritannien 1920. I en opinionsmätning fick Fianna Fáil, som i dag dominerar regeringen, bara 17 procent av rösterna.

Det är känsligt när Internationella valutafonden (IMF) i kriser ordinerar en besk medicin för enskilda länder. Men det är inget unikt för Irland. Andra länder har, efter att ha misskött samhällsekonomin, också tvingats acceptera hårda villkor.

Den här gången är det, som för Grekland, EU och IMF som agerar tillsammans för att reda upp i ett ett euroland i stora svårig-heter. Det gör situationen trassligare. Missnöje kan riktas mot att EU styr och ställer i ett medlemslands ekonomiska politik.

Irlands historia gör också situationen särskilt besvärlig och komplicerad. Landet dominerades länge av Storbritannien, och den irländska nationalismen har främst handlat om att på olika sätt frigöra landet från brittiskt inflytande. Tidigare var Nordirland en konflikthärd, men där har de stora irländska partierna accepterat att majoriteten får bestämma den brittiska provinsens status.

Traditionens makt är dock stark. Det irländska partisystemet följer i huvudsak inte höger-vänsterskalan. Det finns visserligen mindre socialdemokratiska och gröna partier, men de två största partierna skiljer sig i inställningen till fredsavtalet 1920 med Storbritannien. Fianna Fáil var mot fördraget och var mer antibrittiskt, medan Fine Gail var för fördraget och något mindre nationalistiskt.

Så historien kastar alltjämt långa skuggor över Irland och missnöjet över att behöva ”styras” av EU och IMF skall inte underskattas. Sinn Féin, med djupa rötter i den tidigare terrorgruppen IRA, har blivit det största nationalistiska partiet i Nordirland, men har hittills haft svårt att slå igenom i syd. Men nu vädrar Sinn Féin morgonluft genom att motsätta sig åtstramningar och EU:s inblandning. Sinn Féins veteran Gerry Adams skall lämna sin plats i det brittiska parlamentet och satsa på att bli invald i republikens parlament.

Det är rätt och nödvändigt att EU ingriper. Det är också rimligt att Sverige ger ett bilateralt lån, trots att vi inte har euron. Men det gäller att inte ta ifrån de irländska politikerna rätten att fatta beslut om ekonomiska prioriteringar.

Från olika håll har det kommit krav om att Irland måste höja sin låga bolagsskatt eller på andra åtgärder. Visst har långivarna rätt att ställa villkor, men det bör handla om omfattningen av åtstramningen, inte om hur skattepolitik eller socialpolitik skall skötas. Vill majoriteten av irländska politiker hellre höja någon annan skatt än bolagsskatten bör de ha den rätten.

En del olyckskorpar har varnat för att euron, och till och med EU, kan falla samman om inte de ekonomiska problemen löses. Det är nog att ta i, men det gäller också att inte klampa in och i ett land med en så stark nationalistisk tradition som Irland dikterna villkoren för den ekonomiska saneringen.

Mer läsning

Annons