Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Dödshjälp ger egenmakt och värdighet

Låt oss lära av Oregon

Annons
Glada miner i Oregon 1997. Delstaten blev den första att tillåta dödshjälp. Foto: Don Ryan, File/AP Photo/TT

Ska vi få bestämma över vår egen död? Eller är riskerna med dödshjälp för stora?

Trenden är att allt fler länder börjar tillåta reglerad dödshjälp, och även i Sverige finns en opinion för att mjuka upp regelverket. Enligt en opinionsundersökning från Novus/Kit i december var 61 procent av de tillfrågade positiva till dödshjälp för dödssjuka som kan ta genomtänkta beslut (den så kallade Oregon-modellen). En fjärdedel av de tillfrågade i mätningen var osäkra på vad de tyckte, och bara 14 procent var emot.

I takt med att kyrkan har förlorat inflytande, och vi numera har ett större fokus på självbestämmande, är opinionsläget inte så förvånande. Politiskt har det än så länge dock inte hänt mycket, även om det börjar röra på sig.

Nyligen presenterade Statens medicinsk-etiska råd (Smer) en rapport över kunskapsläget. Motiven till att begära dödshjälp visar sig ofta handla om en känsla av kontroll, om att föregripa framtida problem, om självbestämmande. Många som ansöker om dödshjälp visar sig sedan inte utnyttja "hjälpen", vilket tyder på att de varit ute efter att få kontroll i en svår situation.

Rapporten tar även upp att den palliativa vården inte ser ut att bli lidande om dödshjälp införs, tvärtom ligger till exempel Beneluxländerna i Europatopp när det kommer till resurser för palliativ vård.

Majoriteten av dem som begärt dödshjälp har inte har varit deprimerade, men forskningen visar att det ändå finns en överrepresentation. Det finns också stöd för påståendet att en del är rädda för att vara anhöriga till last.

Rapporten, eller kunskapsöversikten, inte tar ställning i sakfrågan. Det gjorde däremot Ingemar Engström, sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd, i gårdagens Aktuellt i SVT. Engström har efter att själv ha drabbats av en svår sjukdom, och "stått nära döden", landat i att fördelarna med dödshjälp överväger. Han lyfter fram Oregon-modellen, där patienten alltså ska vara dödssjuk för att kunna ansöka om dödshjälp.

Engströms motdebattör i Aktuellt, Heidi Stenmyren från Läkarförbundet, betonade bland annat att sjukvården ska "rädda liv". Nog är frågan etiskt klurig, precis som abortfrågan. Och precis som med abort finns risken att den enskilda känner press från sin omgivning. Det ska tas på allvar.

Men även lidandet hos dem som nekas dödshjälp ska tas på allvar. Ibland är alternativet till död en långvarig smärta och maktlöshet. Inte heller det kan viftas bort.

Vi har i Sverige länge, och för ensidigt, varnat för riskerna. Dödshjälp handlar minst lika mycket om värdigheten i att få makten i sina egna händer.

Mer läsning

Annons