Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Kultur är också ett uselt skäl för könsseparata badtider

Kommunen ska inte stärka förlegade värderingar

Annons

Barn ska få bada ihop.

I eftermiddag är frågan om könsseparata badtider åter aktuell i Västeråspolitiken. Liberalernas Roger Haddads motion med önskan att "Västerås stad inför ett förbud för könsseparerade badtider inom de offentligt finansierade baden" tas nämligen upp i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen, men i februari tog Nämnden för idrott och friluftsliv ställning mot kvinnotimmarna på Lögarängsbadet.

Könsseparationen är en principiellt viktig fråga då Lögarängsbadet haft en fyraårsgräns och därmed inkluderat barn. Det är förvisso inte är unikt för Västerås, men likväl problematiskt.

I medier har det gång på gång påpekats att kvinnotider behövs av religiösa skäl. Till SVT Västmanland sa en intervjuad kvinna: "Jag kan inte visa mig, visa min kropp, för min religion" (20/11 2016). En annan kvinna sa till VLT: "På grund av religion och kulturella skäl kan vi inte simma med män" (16/2). En tredje sa till Sveriges Radio: "Vi är många kvinnor från olika länder som på grund av religion och kultur inte får simma tillsammans med män" (21/2).

Oavsett om man kallar det religion eller kultur handlar det om värderingar som bygger på att flickor och kvinnor inte bör bada med män.

Trots detta har somliga politiker ifrågasatt att det skulle ha med religion att göra. Även Stadsledningskontoret tonar ner det i ett tjänsteutlåtande. Man medger att fyraårsgränsen för pojkar dels handlar om en "kulturell anpassning", men hävdar att man inte "kunnat finna" att religion skulle varit med i bilden.

Oavsett om man kallar det religion eller kultur handlar det om värderingar som bygger på att flickor och kvinnor inte bör bada med män. Det är bara att lyssna på vad de berörda kvinnorna själva förklarar i intervjuer.

Värderingarna blir inte mindre fel för att man säger "kultur". Då blir frågan: ska kommunen gå dessa värderingar till mötes?

Den som säger ja bör fundera över vad det sänder för signal till den femåriga pojke som avvisas vid entrén. Eller till den flicka som dagligen kämpar mot hederskulturen, men vars kommun ställer sig på samma sida som dem som anser att fina flickor döljer sig för män.

Mer läsning

Annons