Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Skämtar du med oss, Gudrun Schyman?

Feministiskt initiativ har svikit hedersförtryckta

Annons
Foto: Janerik Henriksson / TT

Rubriken "Fi har den hårdaste linjen mot hedersvåld" når mig och det är Gudrun Schyman och Feministiskt initiativ som undertecknat artikeln. Är det ett dåligt skämt, var min första tanke.

Men Schyman är fullt allvarlig. Hon slår ifrån sig kritiken från Liberalernas Lotta Edholm som i en text har kritiserat Fi i "hedersfrågan".

Sanningen är att Schyman och hennes parti har svikit, blundat - och motverkat personer som lyft problemen med hedersförtrycket.

Jag skulle vilja vilja ha svar på två frågor från Gudrun Schyman.

För det första, hur kommer det sig att alla dessa personer som nämns här nedan vittnar om att Feministiskt initiativ varit ett hinder i kampen mot hedersförtryck? Så här svarade de när jag frågade dem tidigare ("Partiet som alltid lagt hederslocket på", 23/3, 2017):

Sara Mohammad som leder föreningen "Glöm aldrig Pela och Fadime" säger att Fi inte bara har nonchalerat hedersutsatta, utan även varit "ett stort hinder kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck". Enligt Mohammad har partiet haft riksdagskandidater och aktivister som motarbetat hennes förening.

En annan eldsjäl är Amineh Kakabaveh som leder föreningen "Varken hora eller kuvad". Även hon vittnar om att personer från Fi misstänkliggör dem som lyfter problemen med hedersförtryck. Akademiskt prat om normkritik hjälper inte dem som lever i hederskultur, påpekar Kakabaveh.

Jonas Lundgren, även han vänsterfeminist och aktiv i "Varken hora eller kuvad", säger också att Fi som parti aldrig varit en del i denna kamp, även om "vissa medlemmar i Fi gjort fina insatser". Enligt Lundgren har personer från partiet hört till dem som "ivrigast bedrivit missriktad antirasism genom att kalla oss som jobbat med frågan för rasister".

För några år sedan kom journalisten Nima Dervish ut med boken "Varför mördar man sin dotter" (Nordstedts). Dervish säger "absolut inte" på frågan om Fi varit en del av kampen mot hederskulturen, och också han menar att partiet mer varit en del av problemet än en del av lösningen.

Feministen Maria Hagberg gick över till Fi från Vänsterpartiet när Fi bildades. Hagberg valdes snart in i Fi:s styrelse, men mötte där motstånd. Hon gav till slut upp när hennes förslag om att motverka hederskulturen avslogs på en partikongress, och hon av ledningen i Fi fick höra att det är rasistiskt att tala om hedersrelaterat våld.

Bland dem som bestämt förnekade förekomsten av hedersvåld fanns Gudrun Schyman, säger Hagberg. "Nej, frågan om hedersrelaterat våld är inte ärligt hanterad i Fi eftersom den kullvälter deras ideologi", menar hon.

Min andra fråga är hur det är möjligt att Gudrun Schyman som feminist förespråkar könsseparata badtider - med religiösa och kulturella motiv - för barn? Hur kommer det sig att det plötsligt inte är viktigt att värna alla flickors rätt att slippa könsroller? Skulle du kalla könsseparation av etniskt svenska barn för en ”investering”, Schyman? Hur ska du och ditt parti någonsin kunna bekämpa hedersförtrycket, när ni försvarar just förlegade hederskulturella värderingar som att pojkar och flickor ska hållas åtskilda från låga åldrar? Det är att gå förtryckets och bakåtsträvande religiösa önskemål till mötes.

Hade Feministiskt initiativ och Schyman kommit på bättre tankar, och verkligen velat arbeta mot hederskulturen, hade jag varit den första att applådera det. Men då hade man erkänt hur illa man behandlat personer som lyft frågorna, och man hade inte halkat in i kulturrelativism så fort det är "invandrarflickor" som med förlegade motiv könssepareras.

Schyman kan säkert övertyga en och annan trogen partiaktiv att Fi är partiet som bäst bekämpar hedersförtrycket. Frågan är vem mer hon tror att hon lurar.

Mer läsning

Annons