Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Våldet börjar ofta i hemmet

Se pojkarna som utsätts för aga

Annons

Hur har kriminella haft det som barn?

Sveriges televisions "Uppdrag granskning" tar i två avsnitt upp den grova gängkriminaliteten. Antalet särskilt utsatta områden ökar, brottsligheten går ner i åldrarna och blir grövre. Till och med oskyldiga små barn har fallit offer för gängkrigen.

Bortom politiska förslag om fler poliser och övervakningskameror, vittnesskydd, straff, sociala insatser och resurser till skolan, finns det en aspekt som ofta glöms bort.

Våldet i hemmen.

När man lyssnar på kriminella eller tidigare kriminella har de inte sällan utsatts för våld som barn. I torsdagens avsnitt av debattprogrammet "Opinion" deltog till exempel "Musse", en tidigare kriminell från Stockholmsförorten Fittja. Han har i tidigare tv-reportage beskrivit hur han som barn blev misshandlad av sin pappa. Berättelsen är tyvärr inte unik.

Rädda barnen hänvisar till en studie, som genomförts på uppdrag av FN, som visar att 80 procent av världens barn har utsatts för våld i hemmet. "I många länder ses våld som en naturlig del av barns uppfostran", konstaterar Rädda barnen. Organisationen behöver inte blicka utomlands för att hitta den attityden. Men att det finns människor från länder där aga är norm, och som ser det som rätt, betyder inte att värderingarna inte kan ändras.

Varför sätter staten inte igång en stor kampanj mot aga i dag?

Sverige är ett bra exempel på hur barnaga gick från "normalt" till att bli något olagligt och fel. I mitten av 1960-talet rapporterade 95 procent av svenska föräldrar att de slog sina barn. Sedan förbjöds aga i skolan, och 1979 förbjöd Sverige – som första land i världen - barnaga helt. Inför lagförbudet bedrev staten en omfattande kampanj. Familjer fick broschyrer, barn- och mödravårdscentraler samt socialtjänst förklarade nackdelarna med aga. Varför sätter staten inte igång en stor kampanj mot aga i dag?

Kanske ligger en del av svaret i vad journalisten Evin Rubar avslöjade för ett antal år sedan i SVT:s "Dokument inifrån".

Programmet fick titeln ”Det svenska sveket” och Rubar kunde visa hur skolor och myndigheter duckade för problem med barnaga, av rädsla för att stämplas som främlingsfientliga. Det påminner om hur trögt det på sina håll har gått att se och agera mot hedersförtrycket. Skillnaden är att hederskulturen hårdare drabbar flickor medan aga troligtvis i högre utsträckning drabbar "busiga" pojkar. Inte heller dessa pojkars situation ska viftas bort.

Naturligtvis finns det många föräldrar från länder där aga är vanligt som aldrig slagit själva, och det finns svenska familjer där våld förekommer. Det är inte heller så att man blir kriminell bara för att man utsatts för aga. Men sambandet mellan våldet i hemmen och våldet på gatan finns, och borde intressera mer.

Mer läsning

Annons