Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Vifta inte bort relevant kritik mot medierna

Strömbäcks rapport säger inte mycket

Annons

I just invandringsfrågan haltar förtroendet för svenska medier. Varför?

Har medierna gjort sitt jobb när det kommer till att rapportera om invandring?

En mätning från SOM-insititutet har visat att en majoritet anser att medierna inte helt säger sanningen om invandring. När det kommer till andra samhällsfrågor är förtroendet för medierna betydligt högre. Det finns två förklaringsmodeller till detta; att en högljudd främlingsfientlig kampanj mot medierna når framgång, eller att medierna faktiskt brustit i saklighet. Den första linjen företräds av SVT:s programdirektör Jan Helin, medan SVT-journalisten Anna Hedenmo, tillika ordförande för Publicistklubben, menar att journalister bör vara självkritiska.

De olika ingångarna lär märkas när Delmi, Delegationen för migrationsstudier, i dag lyfter frågan på ett seminarium på Rosenbad. På seminariet ska rapporten "Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?" presenteras av huvudförfattaren Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, och kommenteras av bland andra undertecknad.

Rapporten bygger på en studie av 968 nyhetsartiklar i rikstäckande press (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet) mellan 2010 och 2015. Den slår fast att rapporteringen om "invandring, flyktingar och integration" i högre grad präglas av negativa nyheter snarare än av positiva. Samtidigt konstateras det att det inte är unikt för rapporteringen kring invandring, nyhetsrapportering är som sådan problemfokuserad. Att det har rapporterats mer om flykting- och asylinvandring, än om övrig invandring, slås också fast.

Ett tips till Delmi: Låt nästa studie borra djupare i hur medieredaktionerna har resonerat och agerat. Helst utan en färdig tes.

Enligt Strömbäck med flera talar forskningen - som visar att rapporteringen har en slagsida åt det negativa - emot idén att medier skulle ha "förskönat" invandringen. Strömbäck har även tidigare sagt att det är en "konspirationsteori" att medierna skulle "mörklägga något" (Resumé, 12/1 2016). Men oseriösa konspirationsteorier å sido: skulle all kritik vara irrelevant?

Författaren och journalisten Lasse Granestrand pekar ut just åren 2010-2015 som år "då några av journalistikens kärnvärden, konsekvensneutralitet och relevans, hamnade i skuggan" (DN, 8/6). Granestrand, som i många år var reporter på DN, tar bland annat upp att "tiotals miljarder i kostnadsökningar för migration gick så gott som spårlöst förbi" i budgetdebatten hösten 2014, och att frågan om åldersbedömningar av ensamkommande länge var blockerad.

Publicistklubbens tidigare ordförande Björn Häger kom 2010 ut med boken "Problempartiet" om mediebevakningen av SD. I den säger exempelvis en dåvarande chefredaktör att fakta om brottslighet bland invandrare har utelämnats för att undvika en ”helvetes skada för samhällsutvecklingen”. Hägers senare intervjuer, och även andra journalister i debatten, bekräftar också att medierapporteringen ibland har brustit.

Ett tips till Delmi: Låt nästa studie borra djupare i hur medieredaktionerna har resonerat och agerat. Helst utan en färdig tes.

Mer läsning

Annons