Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvårdens kostnader kommer att fortsatt öka.

Arbetsmiljöverket kritiserar överbeläggningar på Centrallasarettet och på andra sjukhus. Det är dock inte det enda exemplet på sjukvårdens problem.

Annons
Sjukvårdsproblem. Arbetsmiljöverket kritiserar överbeläggning.

Överbeläggningarna på Centrallasarettet har fått kritik av Arbetsmiljöverket, som menar att personalen har en ohållbar arbetssituation. Som framgått på nyhetsplats har sjukvårdsledningen menat att problem finns men kan åtgärdas. Vårdförbundet har krävt fler vårdplatser.

I går kom Arbetsmiljöverkets samlade rapport, som bygger på drygt 300 inspektioner vid landets runt 60 akutsjukhus. I den hävdas att sjukhusledningarna sviker personalen i samband med överbeläggningar. Så det är långt ifrån bara Västerås som får kritik. Men att andra också har problem förbättrar inte situationen för de drabbade.

Det finns dock fler besvärliga frågor för den framtida sjukvården. Ledande hälsoekonomer har i SNS-rapporten Vårdens utmaningar grundligt analyserat vården.

Genom förändringar, som billigare läkemedel och minskade vårdplatser, har kostnadsökningen inom sjukvården begränsats. Men över tiden har sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten ändå ökat i Sverige liksom i andra utvecklade länder. De svenska kostnaderna befinner sig i mitten. USA ”utmärker” sig genom att lägga ned jämförelsevis mycket pengar på sjukvård, men har en ojämlik vård.

I grunden är de ökande kostnaderna något positivt. Ny medicinsk teknik kan spara pengar, men ofta kostar det mer när fler patienter kan behandlas för fler sjukdomar. Det är ökande andelen äldre överdrivs enligt forskarna som förklaring, medan en högre inkomstnivå förklarar mer av krav på mer och bättre vård. När människor får det bättre ekonomiskt vill de i alla länder lägga mer pengar på sjukvård.

Forskarna menar också att långa väntetider, som i dag får stort utrymme när svensk sjukvård förändras, inte är ett så stort problem jämfört med andra länder. Men det är nog föga tröst för de som får vänta på ett vårdbesök att det finns liknande bekymmer också i andra länder.

I princip är de flesta överens om att vården bör fördelas efter behov och inte efter plånbokens tjocklek. Men i praktiken använder högutbildade och högavlönade ändå sjukvården mer. En jämnare inkomstfördelning tycks också ge mer jämlik hälsa, men sambanden är komplicerade.

I många länder är besöken i primärvården ganska jämlikt fördelade, men fler höginkomsttagare kommer till specialister. I Sverige verkar det dock som om besöken på vårdcentralerna är mer ojämlikt fördelade än i flera andra länder.

Inget tyder på att sjukvårdens kostnader kommer att sluta att öka. Därför ställs sjukvården inför besvärliga framtida avvägningar. Skall skatten höjas, offentliga utgifter fördelas om så att sjukvård får mer och annat mindre, sjukvården försämras eller mer betalas direkt ur egen ficka?

Sämre sjukvård lär ingen förorda, men utrymmet för höjda skatter är begränsat i en globaliserad värld. Omfördelningar låter bra ända tills det blir konkret var det då skall sparas. Högre egna kostnader kan göra vården mer ojämlik genom att fattigare patienter inte söker vård och rikare köper sig förtur.

Några lätta svar finns inte, men politikerna behöver i varje fall mer öppet erkänna att frågorna finns.

Mer läsning

Annons