Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skatten utgör hälften av hushållens elkostnad.

Det höga elpriset beror mer på höga skatter än på att marknaden har avreglerats. Argumenten har skiftat, men skatterna har ständigt höjts.

Annons
Skattkammare. Politikerna har gång på gång höjt skatten på el till hushållen, medan företagen har haft det lindrigare.

I åratal har vi uppmanats att minska vår elförbrukning. Vi ska byta ut glödlampor mot lågenergilampor, helst släcka lampor i rum där vi inte för tillfället vistas, byta till energiklassade vitvaror och stänga av i stället för att ha tv och stereo på stand-by.

Så sent som i går kunde vi läsa på nyhetsplats att regeringen vill att elbolagen ska erbjuda konsumenterna mätning av el timme för timme. På detta sätt hoppas regeringen att fler ska börja förbruka mer el under de timmar när den är som billigast och ger som exempel att vi ska tvätta på natten eller tidigt på morgonen.

Det låter ju omtänksamt, inte minst med tanke på de senaste vintrarna när hushållens elräkningar nått hittills oanade höjder och att det ofta är stopp i ett antal kärnkraftsreaktorer när elen behövs som mest i både hushållen och i industrin.

Elmarknaden brukar lyftas fram som ett avskräckande exempel på hur det kan gå när marknader avregleras. Datavetaren och före detta ledarskribenten på Svenska Dagbladet, Maria Eriksson, vänder dock upp och ned på den uppfattningen, genom sin bok Dubbelspelet.

Hon menar att politikerna höjde elpriset genom högre skatter, men skyllde på marknaden när konsumenterna klagade över att elen blev dyr. Skatterna, till exempel, är 120 gånger högre än för 40 år sedan. Lägg därtill den del av elräkningen som utgörs av certifikat, moms och utsläppsrätter. Kostnaden för själva elförbrukningen utgör i själva verket bara hälften av elpriset.

I ljuset av detta känns det nästan fånigt att uppmana konsumenterna att minska sin elförbrukning och komma med fiffiga tips på hur man gör. I alla fall ur kostnads-synpunkt. Att man ska göra det för klimatets skull kräver också flera tankeled, då uppvärmningen av bostäder i Sverige är förhållandevis utsläppsfri tack vare fjärrvärme och el från i stor utsträckning förnyelsebara energikällor.

I fyra decennier har staten fått in avsevärda summor via elskatter. Skälen till att man ständigt vill höja dem har varierat, men det har hela tiden varit hushållen som beskattats hårdast. Hushållen betalar nästan hälften av de så kallade klimatrelaterade skatterna och talar vi inte bara om elskatter.

Lägg till energiskatt, fordonsskatt och koldioxidskatt – trots att det är näringslivet som står för 80 procent av koldioxidutsläppen, enligt en ny rapport från Riksrevisionen. Principen att förorenaren ska betala gäller inte rakt av.

Riksrevisor Claes Norgren konstaterar att det är stora skillnader mellan vad ett genomsnittligt industri- och energiföretag betalar i klimatrelaterade skatter och vad en medborgare betalar. ”Ett stort problem”, säger han till TT, om att de stora förorenarna inte betalar för sig. Handeln med utsläppsrätter gör att en del företag inte heller behöver minska sina utsläpp.

– Är detta ett kostnadseffektivt sätt att genomföra klimatpolitiken? undrar Norgren.

Det handlar nog snarare om att allmänheten inte kan komma undan skatterna, medan företagen kan flytta utomlands eller lägga ned. Visst finns skäl att vara sparsam också med elen, men svensk elproduktion är jämförelsevis koldioxidfri och vårt klimat är kallt. Så elskatterna för allmänheten kunde gott vara lite lägre.

Mer läsning

Annons