Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sker inget helt oväntat ser det mesta ut att tala för ett omval av ¿president Obama.

Går det som det brukar vinner Barack Obama presidentvalet i USA. Men kongressvalet kan leda till nya låsningar.

Annons
Illa ute. Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney ligger efter i opinionsmätningarna och valdagen närmar sig. foto: scanpix

Det har nu gått nästan två veckor sedan de två stora amerikanska partiernas nomineringskonvent. Enligt vad den amerikanske valforskaren Robert Erikson hävdar i en nyutkommen bok visar statistiken att den som leder i opinionsmätningarna vid den tiden har vunnit alla val sedan 1952. TV-debatterna väcker stort intresse, men är normalt inte avgörande.

Enligt nästan alla mätningar har president Obama tagit en knapp men klar ledning efter konventen. Motståndaren Mitt Romney har lagt om sin kampanjstrategi, något som brukar vara ett tecken på att kandidaten är¿i underläge.

Romneys läge har inte förbättrats av det senaste avslöjandet, där någon i smyg på video har spelat in hans uttalanden på en möte för rika kampanjdonatorer. Han menade där att 47 procent av väljarna säkert kommer att rösta på Obama. De skulle alla vara en grupp bidragsberoende människor som inte betalar skatt och ser sig som offer.

När Romney talar om att inte betala skatt menar han den federala inkomstskatten, ¿närmast att jämföra med vår statliga inkomstskatt. Den betalas inte av de 47 ¿procenten med de lägsta inkomsterna.

Kritiker har snabbt påpekat att de betalar lokal och delstatsskatt på inkomsten, och federala socialförsäkringsavgifter. I gruppen finns en hel del av de moralkonservativa och religiösa arbetare som brukar rösta på¿Republikanerna.

Romney har erkänt att han uttryckte sig klumpigt, men stått fast vid att för många amerikaner lever på bidrag. Det låter som en rimlig marknadsliberal ståndpunkt, men problemet är att Romney inkluderade alla med lägre inkomster i sin ursprungliga ¿definition.

Nu har för all del andra kandidater uttryckt sig klumpigt och okänsligt, men kunnat komma igen och vinna val. Romneys bekymmer är att han redan innan uttalandet hade opinionsmätningarna och val-¿statistiken emot sig.

Sker inget helt oväntat eller omvälvande som ett nytt krig eller något gigantiskt ¿misstag från Obamakampanjen ser därför det mesta ut att tala för ett omval av ¿presidenten.

För att president Obama ska kunna genomföra stora delar av sitt program räcker det dock inte med att bli omvald. USA är ¿ingen parlamentarisk demokrati, ¿presidentens parti behöver inte ha majoritet i kongressen. I dag har Republikanerna majoritet i representanthuset och Demokraterna har en knapp majoritet i senaten. ¿De mer hårdföra Republikanerna har steg för steg stärkt sina positioner. Det minskar utrymmet för samarbete och kompromisser om besvärliga frågor som det stora budgetunderskottet eller framtiden för pensionssystemet.

I kongressvalet pekar opinions-¿mätningarna i dag mot att Republikanerna behåller majoriteten i Representanthuset, som väljs i enpersonsvalkretsar. I senaten väljs en tredjedel av de 100 platserna vartannat år. Delstaterna har två senatorer var.

Där är prognoserna 48 demokrater, 46 republikaner och sex mycket jämna val. Obama behöver inte bara vinna presidentvalet, utan också bidra till att Demokraterna går fram i kongressvalen. Annars väntar fortsatt turbulens, låsningar och osäkerhet om den ekonomiska politiken. Det skulle drabba också oss i resten av världen.

Mer läsning

Annons