Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolungdomar måste få jobba extra

Många ungdomar i övre tonåren får sin första kontakt med arbetslivet genom ett extrajobb på kvällar eller helger.

Annons

Det ger pengar i plånboken och stärker känslan av att kunna stå på egna ben. Tyvärr har inte alla som vill den möjligheten.

När ungdomsarbetslösheten är ett stort problem borde snarare mer göras för att underlätta för unga att få erfarenheter från arbetsmarknaden.

Just därför blir ett aktuellt förslag från Arbetsmiljöverket så bakvänt. Med en mycket närsynt tillämpning av ett EU-direktiv om minderåriga stänger verket i praktiken dörren för extrajobbande ungdomar under 18 år. Det skulle inte vara första gången svenska myndigheter och andra särintressen gör orimligt långtgående tolkningar av EU-direktiv för att uppnå egna syften.

Förslaget handlar om att ingen ska få gå i skolan och arbeta sammanlagt mer än 40 timmar i veckan. På helgerna ska ungdomarna dessutom ha 48 timmars sammanhållen vila. Ansvaret för att inte tidsbegränsningarna överskrids läggs på arbetsgivarna med böter som sanktionsmedel om någon gör fel.

Det blir alldeles bakvänt. Visst är det viktigt att låta skolarbetet komma först, men för många är möjligheten till extraarbete ett bra komplement till allt pluggande.

Förslaget rör dessutom inte bara regelrätt arbete. Även inhopp i föreningslivet ska räknas som arbete.

Om förslaget blir verklighet kringskärs gymnasieelevers makt över sin egen tid på ett orimligt sätt. För arbetsgivarna blir det lika bra att strunta i att anlita personer under 18 år. Direktivet behöver tolkas om av Arbetsmiljöverket så att det inte stjälper skolungdomars möjlighet att jobba extra och få kontakt med arbetsmarknaden.

Mer läsning

Annons