Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Smakar det så kostar det ... Det går inte att höja skatterna med 15–18 miljarder kronor utan att det märks.

Den rödgröna oppositionen har lagt ett detaljerat men spretigt budgetförslag. Regeringen har möjlighet att komma tillbaka med nya utspel när valet närmar sig.

Annons
Budget i maj. De ekonomisk-politiska talespersonerna Mikaela Valtersson (MP), Thomas Östros (S) och Ulla Andersson (V) presenterade de rödgrönas gemensamma ekonomiska motion.foto: scanpix

De rödgröna partierna satsade stort på sin gemensamma ekonomiska vårmotion. Den presenterades över hela landet, som framgår på nyhetsplats också i Västerås. Den var också detaljerad, de tre partierna har ansträngt sig för att komma överens.

Egentligen skall vårpropositionen handla om de ekonomiska framtidsutsikterna och om nödvändiga justeringar av besluten i höstens budget. Regeringen var också ganska stram och kom inte med särskilt många nya förslag. Oppositionen har däremot utnyttjat tillfället för att inför valrörelsen lägga fram ett gemensamt budgetdokument.

De enskilda förslagen har, som brukligt är numera, presenterats i förväg för att få maximalt genomslag. Det var dock först i går som det gick att få en samlad bild av oppositionens förslag. Den har redan tidigare fått kritik för att låna till en del investeringarna i infrastruktur, men i övrigt är förslagen finansierade. Det innebär både högre skatter och högre utgifter på 15-18 miljarder kronor jämfört med den borgerliga regeringen.

Det ger utrymme för mer pengar till kommuner och landsting. För Västerås del finns också pengar avsatta för utbyggnaden till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll, medan regeringens pengar i den här perioden räcker till fyra spår från Tomteboda till Barkarby.

Där finns också pengar till högre ersättningar för sjukförsäkring och a-kassa. För a-kassan skulle det handla om en rejäl höjning av taket, samtidigt som avgifterna skall sänkas .

Men smakar det så kostar det. Regeringen höjer inkomstskatterna genom minskat jobbskatteavdrag både för att täcka en lägre a-kasseavgift och allmänt på inkomster över 40 000 kronor i månaden. Miljö- och energiskatter höjs, bland annat med höjd bensinskatt. De rödgröna skall införa en skatt på förmögenheter, men det skall inte handla om den tidigare sönderkritiserade förmögenhetsskatten.

De rödgröna vill ge intryck av att de här skattehöjningarna inte märks. Det är ”någon annan” som tjänar mycket och har ett dyrt hus som betalar. Höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar skall inte påverka ungdomsarbetslösheten, rutavdraget kan försvinna utan att arbetslösheten ökar och stressen blir värre för hårt arbetande barnfamiljer. Miljö- och energiskatterna skall inte vara så betungande, och dessutom kompenseras med ökat reseavdrag och stöd till miljövänliga alternativ.

Det går dock inte att höja skatterna med 15-18 miljarder kronor utan att det märks. Fyra miljarder kronor i skatt på förmögenheter lär få negativa effekter. När den stora skattereformen genomfördes skulle det alltid bli minst hälften kvar av en inkomstökning. Men nu kan ganska många med lite högre inkomster få betala nästan 60 procent av en ökad lön i skatt.

Kompromisserna mellan partierna kan beskrivas som att Socialdemokraterna har fått igenom jobbsatsningar, Miljöpartiet har fått högre miljöskatter och Vänsterpartiet höjda skatter på ”de rika”. Slutsumman blir då lite spretig och svåröverskådlig.

Regeringen tycker det är för mycket bidrag och för lite arbetslinje, men har utrymme att senare svara på de rödgröna förslagen. Därför behöver inte sista ordet vara sagt när det gäller stöd till kommuner eller justeringar av skatter och bidrag.

Mer läsning

Annons