Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som att sila mygg och svälja kameler.

Konflikten om byggandet på landet visar på ideologiska skillnader.

Annons
Drömmen om landet. I Västerås får den landsortsdrömmande satsa på enstaka hus. Flera hus i en by ska stoppas.foto: scanpix

Det har varit ont om lokala politiska konflikter i Västerås efter valet. Sverigedemokraternas vågmästarposition i fullmäktige har lett till blocköverskridande samarbete. Det blev några voteringar om budgeten, men i stora drag de politiska blocken eniga.

Det finns fördelar med att söka samförstånd i stället för strid. Kommunalpolitiken är inriktad på praktiska frågor och mycket är styrt av statliga lagar och regler. Men samtidigt behöver väljarna se skillnader för att valen ska uppfattas som meningsfulla. De senaste månaderna har det varit väl mycket våt filt över Västeråspolitiken.

I den meningen kan det vara uppfriskande med tydliga motsättningar i någon fråga. Det har vi, som framgår på nyhetsplats, fått i synen på nya bostäder på landet. Den rödgröna majoriteten i Byggnadsnämnden har stoppat planläggningen av grupper av bebyggelse på 5-40 hus på landsbygden fram till en ny översiktsplan har tagits fram. Enstaka hus ska dock få byggas även i fortsättningen.

Centerledaren Lars Kallsäby blåser till strid och menar att de rödgröna lägger en död hand över landsbygden och att hela tankegången är åt ”helsicke”. Kommunalrådet Magnus Edström (MP) tycker däremot inte att det är bra när det växer upp små byar långt från service och kollektivtrafik. Han menar också att intresset för att bo på landet inte är så stort som många hävdar.

Den här motsättningen kom fram redan tidigare i inlägg från Kallsäby och Edström på VLT:s debattsida. Edström menade att boende på landet genererade många transporter för arbetsresor, till affären och när barnen ska skjutsas till aktiviteter. Han framhöll att även med förnybara bränslen behöver biltrafiken begränsas, och då behöver vi bo tätare. Kallsäby värnade människors rätt att bo, bygga och driva verksamhet var de vill i hela kommunen.

Nu har Edströms dåvarande linje vunnit gehör hos den rödgröna, men bara om husen är flera och ligger tillsammans. Enstaka hus ska kunna byggas även i fortsättningen, men de lär väl snarast leda till ännu mer transporter. I byn går det kanske ändå att samåka eller barnen kan hitta kompisar i grannhusen.

Handelns utveckling, inte minst med Erikslund, leder till ökat bilberoende och längre transporter. Men det är svårt att stoppa då konsumenterna så tydligt föredrar storhandlande och bra parkeringsplatser. Men i det perspektivet framstår beslutet om byggstopp för små byar på landsbygden som att sila mygg och svälja kameler.

Det vore bättre att med ekonomiska styrmedel försöka påverka utvecklingen för att minska bilanvändandet. Parkeringsavgifter kunde införas i externa lägen eller sänkas i centrala stadskärnor. Ett reseavdrag, som byggde på avstånd i stället för som i dag på tidsvinst och färdsätt, kunde uppmuntra boende på landet att kombinera bil och kollektivtrafik för att ta sig till jobbet.

Det vore bättre sätt att än att stoppa människor som vill leva utanför tätorten från att förverkliga sina drömmar. Om det stämmer att intresset inte är så stort kanske byggstoppet inte betyder så mycket i praktiken, men frågan är då varför det i så fall behöver införas.

I dag är det de större städerna som växer, medan mindre orter och landsbygden har kommit i bakvattnet. Det talar för att inte stoppa dem som vill bo på landet.

Mer läsning

Annons