Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spelen är så pass utbredda att det skulle vara fruktlöst att kriminalisera dem.

Nu finns det inte längre några frågetecken om att dator- och tv-spel med våldsinslag framkallar aggressivitet. Det betyder att vi äntligen kan gå vidare och diskutera andra påverkansfaktorer.

Annons
Farlig hobby. Flera undersökningar visar att barn som exponeras för våld i tv- och datorspel blir mer aggressiva. foto: scanpix

Om man tittar på de norska terrordåden i sin helhet ter de sig fortfarande overkliga. Det är svårt att föreställa sig att en, vad det verkar ensam, man först ska ha apterat en bomb i Oslos regeringskvarter för att sedan ha tagit sig ut till en ö och skjutit ihjäl så många människor som möjligt innan polisen kom.

Hela förloppet låter som en sekvens ur ett dator- eller tv-spel. En liknelse som inte är hämtad ur luften. Gärningsmannen Anders Behring Breivik ska nämligen ha spelat en hel del på sin fritid. I sitt manifest nämner han bland annat spelet Modern Warfare 2, som enligt Vetenskapsradion bland annat innehåller ett moment där spelaren ska agera terrorist och döda oskyldiga människor på en flygplats. Även om inte spelandet i sig ska ha triggat Behring Breivik så säger han att han såg Modern Warfare 2 som en bra träning.

Vetskapen om att Behring Breivik har inspirerats av ett datorspel är obehaglig. Tanken på att samma spel just nu spelas av tiotals miljoner barn, ungdomar och vuxna över hela världen är skrämmande.

Samtidigt är det viktigt att inte gripas av panik. Alla som spelar Modern Warfare 2 är inte blivande terrorister. Säkerligen har många olika faktorer påverkat Behring Breivik. Till exempel vet vi att han tidigt förlorade kontakten med sin pappa, att han åt stora mängder steroider och att han hade extremistiska åsikter.

Dessutom är det ingen nyhet att våldsspel har en negativ inverkan. I mars 2010 lanserades en stor metaanalys som slog ihop ett stort antal amerikanska och japanska studier i ämnet. Den bekräftade att dator- och tv-spel med våldsinslag påverkar spelaren så att denne blir mer aggressiv i såväl sina handlingar som i sina tankar och känslor. Andra effekter som påvisades var avtrubbade emotionella reaktioner och minskad välvilja.

Resultaten var väntade. Eftersom spel ofta är interaktiva – många spel går inte bara ut på att spelaren lever sig i handlingen utan också på att han eller hon faktiskt styr och i någon mening blir spelets huvud-person – är det inte konstigt att konsekvenserna av spelande är större än effekterna av annan mediekonsumtion.

Därför är det nu möjligt att flytta fram positionerna. Det är inte längre relevant att diskutera om spelen leder till våld eller inte. Låt oss i stället gå vidare och prata om vad vi kan göra för att förhindra detta våld.

Att förbjuda våldsspel skulle inte vara någon lösning. Spelen är så pass utbredda att det skulle vara fruktlöst att kriminalisera dem. Att chockhöja åldersrekommendationerna är inte heller någon bra idé då många barn och ungdomar enkelt skulle kunna komma åt spelen ändå.

I stället borde fokus riktas mot de samman- hang som spelen förekommer i. Det finns forskning som visar att det går att motverka spelens negativa effekter genom samtal med föräldrar och andra kontakter som kan bidra med en mer sund syn på våld.

Anders Behring Breivik var inget barn. Han hade med största sannolikhet begått attentaten även om han inte hade spelat Modern Warfare 2. Men det är ändå bra att frågan om våldsspelens påverkan än en gång lyfts fram.

Mer läsning

Annons