Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storbritannien på väg ut i rörigt EU?

Striden kring ny kommissions-ordförande försvagar EU och gör ett brittiskt utträde mer sannolikt.

Annons
Isolerade. Storbritanniens premiärminister David Cameron och statsminister Fredrik Reinfeldt har de flesta emot sig när det gäller ny ordförande i EU-kommissionen.Foto: TT

Luxemburgaren Jean-Claude Juncker ser ut att bli ny kommissionsordförande i EU, men priset för EU-parlamentets prestige- projekt kan bli högt om ett brittiskt utträde rycker närmare. Bråket visar också hur svårt det kan vara för vanliga väljare att följa med vad som händer. Regeringspartier och deras EU-parlamentariker ser inte ut att gå i takt.

Storbritanniens premiärminister David Cameron ser ut att förlora kampen om vem som ska bli EU:s kommissionens nya ordförande. Han har visserligen haft stöd av statsminister Fredrik Reinfeldt (M), men det ser inte ut att räcka särskilt långt.

EU-parlamentet beslöt att partigrupperna skulle nominera kandidater till ny kommissionsordförande och att kandidaten från den största partigruppen skulle utses. Det var att hårdra fördraget, där det sägs att regeringscheferna nominerar, men att de ska beakta utfallet i valet till EU-parlamentet, som också ska godkänna valet.

Det handlade i praktiken om namnen från de två största grupperna, den konser-vativa/kristdemokratiska och den social- demokratiska. Den förstnämnda blev störst, trots att den gick kraftigt tillbaka, och fick mindre än 30 procent av rösterna.

Få svenska väljare, liksom väljare i andra EU-länder lär ha vetat eller tagit hänsyn till att deras röst kunde påverka vem som skulle bli ny kommissionsordförande.

Det ger starka sakliga skäl att kunna överväga fler namn än de konservativas/kristdemokraternas kandidat Jean-Claude Juncker. Men EU-parlamentet har gjort det till en makt- och principfråga och vill flytta positionerna.

Den brittiska premiär-ministern David Cameron vill ha ett mindre EU, medan Juncker har ett långt förflutet som anhängare av ett mer makt centralt åt EU.

Det är huvudskälet till Camerons öppna motstånd mot Juncker. Han har lovat en folkomröstning om EU-medlemskapet och vill få igenom förändringar som återför beslut från EU till det brittiska parlamentet.

Cameron ser ut att ha spelat sina kort dåligt och snarast fått fler regeringschefer att sluta upp bakom Juncker. Men av döma att kommentarer i internationella medier är stödet för Juncker egentligen svagt.

Men Frankrike och Italien hoppas få igenom att EU ska lätta på budget- reglerna i utbyte mot stöd för Juncker. Låter som klassisk kohandel, medan Angela Merkel i Tyskland inrikespolitiskt har pressats att sluta upp bakom Juncker.

I Sverige har EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) ställt sig bakom Juncker och fördömt Cameron. Samtidigt ingår FP i den svenska regering vars statsminister har varit emot Juncker. Så vad gäller?

Det är bekymmersamt om partier har olika åsikter hemma och i Bryssel, och det vore illa om Storbritannien blir mer isolerat trots att landet i sak har starka argument.

Mer läsning

Annons