Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Surahammars framtid säkras bäst om inflyttning gör slut på det närmast ”automatiska” socialdemokratiska styret.

Surahammar borde ha bättre förutsättningar att överleva än andra mindre kommuner. Men ändå är det många som vill gå ihop med eller upp i andra kommuner.

Annons
Väl rött. Socialdemokraternas till synes eviga dominans har inte varit bra för Surahammar. Bilden visar en 1 maj-demonstration.

Enligt Anders Isakssons biografi beskrev Per Albin Hansson 1929 Surahammar, efter ett besök i Västmanland, som en modell för framtidens socialdemokratiska samhälle. Där präglade treenigheten fack, parti och Konsum det dagliga livet. Med Sura för ögonen såg Per Albin Hansson en kommande samhällsgemenskap genomsyrad av socialdemokratins värderingar.

I dag är dock inte frågan om Surahammar är framtiden, utan snarare om det alls finns någon framtid som egen kommun. Den borgerliga oppositionen har, som framgått på nyhetsplats, motionerat om att ett samgående med Hallstahammar eller Västerås. Bakgrunden är en dålig ekonomi med lån och sparplaner. Från att tidigare ha haft en solid ekonomi har det varit utförsbacke. I en rapport nyligen från Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv pekades Surahammar ut som en ”genuint sårbar” kommun.

Det verkar inte bara vara oppositionen som har givit upp. Enligt en webbenkät på vlt.se ville 67 procent ha en sammanslagning med en annan kommun. Webbenkäter är inte statistiskt representativa, men närmare 2000 svar var noterbart många.

I dagsläget är det tveksamt om det mer jämnstora Hallstahammar skulle klara ett samgående med ekonomiskt problemfyllda Surahammar. Västerås borde lättare kunna klara de ekonomiska problemen, då Surahammar har mindre än 10 procent av Västerås befolkning. Med Erikslund förflyttas också handelns tyngdpunkt västerut, vilket kunde öka intresset för att låta Surahammar gå upp i Västerås.

Det har tidigare varit vanligare med utbrytningar än att mindre kommuner har ”kastat in handduken”. Nu finns dock en oro för att många småkommuner kommer att få svårt att klara sig i framtiden. Kanske måste den tidigare så använda devisen ”small is beautiful” (litet är vackert) ersättas med ”bigger is better” (större är bättre).

Men Surahammar tillhör långtifrån de kommuner som har störst problem. Bara i Västmanland finns tre kommuner med mindre befolkning. Arbetsmarknaden är hyfsad och pendlingsmöjligheterna goda. Stor andel äldre eller underskott på kvinnor är två andra kristecken, men inte heller här har Surahammar alarmerande siffror.

Andra små kommuner runt större städer har kunnat växa genom att locka med goda bostäder, bra miljö och goda pendlingsmöjligheter. Politikerna i Surahammar talar också gärna och väl om dessa utvecklingsmöjligheter, men har ännu inte kunnat få befolkningen att växa.

Därför borde Surahammar kunna klara sig på egen hand, om än med mer samarbete för att utnyttja resurserna bättre. Men Per Albin Hansson hade nog alltför rätt om Surahammar som ett riktigt socialdemokratiskt fäste. I andra brukskommuner i Västmanland har politiken fått nerv genom okonventionella samarbeten eller utbrytarpartier. Men i Surahammar har Socialdemokraterna fortsatt dominera.

Det har fungerat väl under goda ledare, men har givit större utrymme för misstag och för att fortsätta i inkörda hjulspår. En ökad inflyttning skulle ändra väljarkåren och göra valen mer spännande. Socialdemokraterna skulle alltjämt kunna vinna, men vara tvunget att göra ett bättre jobb för att få fortsatt förtroende. Surahammars framtid säkras bäst med ett slut på det närmast ”automatiska” socialdemokratiska styret.

Mer läsning

Annons