Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svend Dahl: Så kommer vänstern att driva sossarna vänsterut

Annons
Jonas Sjöstedt drömmer om att bli en svensk Bernie Sanders. Foto: Fredrik Persson/TT

När Jonas Sjöstedt på måndagskvällen talar i Alme­dalen lär han, precis som i riksdagens partiledardebatt i juni, påminna publiken om att de väljare som fått bäst utdelning den gångna mandatperioden är de som för fyra år sedan valde en vänsterpartistisk valsedel.

Sjöstedt är i allmänhet snabb att ta åt sig äran för många av regeringens satsningar på välfärdsområdet – från skattefinansierade glasögon och mediciner för barn till ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Men framförallt blir Vänsterpartiets inflytande tydligt i frågan om valfrihet och vinster i välfärden.

Det handlar inte bara om Reepaluutredningen och det förslag om vinsttak i skolan och omsorgen som riksdagen röstade ner i juni. Den verkliga förändringen syns i Socialdemokraternas syn på privata företag i välfärden.

På S-kongressen 2009 ställde sig partiet bakom en linje där man i stället för att förbjuda vinster förordade tydliga kvalitetskrav på privata utförare. Och så sent som inför valet 2014 förklarade Stefan Löfven att ett vinstförbud var ”omöjligt”.

I dag är S-linjen i fråga om privata utförare i välfärden svår att skilja från Vänsterpartiets. Visst finns det många socialdemokrater, inte minst i kommunpolitiken, som inser konsekvenserna av att genom ett vinsttak i praktiken förbjuda friskolor och privat äldreomsorg. Men genom sin långvariga opinionsbildning har V bekräftat många socialdemokraters valfrihets- och företagarfientiga instinkter och flyttat S vänsterut.

Många i V sneglar i dag på framgångarna för den vänsterinriktade labourledaren Jeremy Corbyn i Storbritannien och vänsterdemokraten Bernie Sanders presidentvalskampanj i USA häromåret. Förhoppningen är att Sverige står inför liknande vänstertrender, drivna av ett utbrett missnöje med ekonomisk ojämlikhet. Det lär inte hända.

Medan det ekonomiska missnöjet sträcker sig långt in i den brittiska och amerikanska medelklassen, saknas sådana förutsättningar i Sverige. Om den breda medelklassen oroar sig över något handlar det snarare om brottslighet och konsekvenserna av stor invandring än om den egna plånboken.

Vänsterpartiets styrka lär snarare komma ur Social­demokraternas svaghet. Åsiktsmässigt är V i dag det parti många socialdemokratiska gräsrötter önskar att det egna partiet var. Det gäller både klassiska höger-vänster-frågor och i migrationspolitiken. Det ger Vänsterpartiet chansen att lyfta i opinionen när en del socialdemokrater ser sig om efter alternativ i besvikelse över att S återgått till en restriktiv migrationspolitik. Men det ger också V ytterligare utrymme att driva S vänsterut i frågor som valfrihet i välfärden.

Länge såg socialdemokratiska statsministrar V, och föregångaren VPK, som ett effektivt instrument för att säkra regeringsmakten och genomslaget för den egna politiken. I dag är rollerna på väg att bli omvända: Socialdemokraterna har blivit ett instrument för Vänsterpartiet att få igenom förslag som minskar utrymmet för valfrihet och företagande.

Svend Dahl

Mer läsning

Annons