Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige behöver mer systemkritik

Svenska företag har EU:s högsta lönekostnader.

Annons
Får gå dit. Sverige har svårt att integrera utlandsfödda på arbetsmarknaden. Foto. Hasse Holmberg TT

De svenska anställningskostnaderna är högst i EU. Varje arbetad timme kostar företag med fler än tio anställda 359 kronor, vilket är 34 procent mer än i Tyskland och 50 procent mer än i Storbritannien. Siffrorna presenterades av Eurostat inför valet till Europaparlamentet, men fick inget genomslag i valrörelsen.

Den höga kronkursen försvårar i dag, medan den låga kronkursen under-lättade för svenska företag när krisen var som värst.

I förhållande till andra EU-länder har Sverige höga ingångslöner och låg lönespridning. Medianlönen för anställda med enbart grundskola ligger strax över 24 000 kronor i månaden, gymnasie- utbildade har ytterligare några hundralappar och akademiker tjänar ungefär 30 000 kronor.

Löneskillnaden mellan en nyanställd fastighetsskötare på ett större fastighetsbolag, och bibliotekarien på biblioteket i fastighetsbolagets lokaler, är ett par tusenlappar. Tjugo år efter examen är medianlönen för en bibliotekarie med tre till fem års högskoleutbildning cirka 28 000 kronor i månaden.

Sedan nya Moderaterna övergav sin gamla systemkritik, i utbyte mot ekonomiskt inflytande, råder politisk konsensus om att den svenska modellen är solidarisk. Allians- regeringen hyllar kollektivavtal och i Europaparlamentet kämpar de svenska Socialdemokraterna för att motarbeta lagstiftade minimilöner.

Bortsett från några marknadsliberala tankesmedjor på en armbåges avstånd ifrån Moderaterna är den ideologiska systemkritiken helt frånvarande, samtidigt som arbetsmarknadens inlåsningseffekter skapar ett kallare samhällsklimat.

Höga ingångslöner bidrar till högre barriärer mellan olika socialgrupper. Som den liberala national- ekonomen Andreas Bergh konstaterar i en artikel i senaste numret av tid-skriften Ekonomisk debatt, är Sverige dåligt på att integrera utlandsfödda svenskar på arbets- marknaden.

Sysselsättningen bland inrikesfödda i åldrarna 15 till 64 år är 21 procent högre än bland invandrare i samma ålder. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland utlandsfödda.

Den markanta skillnaden kräver en djupare analys av lönestrukturerna.

Nästan 360 000 väljare lade förra helgen Sverigedemokraternas valsedel i sitt kuvert. Främlingsfientligheten frodas när rädslan för att mista det man själv uppnått blivit större än tron på andras förmåga att forma sin framtid.

Så hellre en arbetsmarknad med fler ingångar med lägre löner och fler utrikesfödda i syssel- sättning än ett tudelat samhälle i vilket protektionism och populism dikterar villkoren.

Arbetslösheten lär inte sjunka tillräckligt så länge kostnaden för varje arbetad timme förblir Europas högsta. Med fortsatt hög kronkurs blir nästa avtalsrörelse en svår utmaning.

Mer läsning

Annons