Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige har ett bättre läge när ekonomin vänder uppåt

Finansministern får intressanta men motstridiga råd i SNS konjunkturråds rapport.

Annons
Får råd. Den som lyder råd är vis, men finansminister Anders Borg får motstridiga.foto: scanpix

SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhaälle) har under många år samlat ledande nationalekonomer till ett konjunkturråd. I går kom årets upplaga, som har titeln Råd till en finansminister.

Finansminister Anders Borg kan behöva råd. Han har fått hantera den värsta ekonomiska krisen i världen på årtionden. Det finns också utbredda föreställningar om att politiker borde följa experters råd och avstå från utspel för att kortsiktigt tillfredsställa olika väljargrupper.

Det kan låta klokt, förutsatt att experterna är eniga och inte själva styrs av sina sektorsintressen. I verkligheten är det dock ofta svårt att hitta eniga forskare och det gäller särskilt nationalekonomer.

Det framgår tydligt av Konjunkturrådets rapport, som är en antologi med olika författare och olika ämnen. Arbetsmarknads-ekonomerna Dominique Anxo och Thomas Lindh vill släppa kravet på budgetbalans och lånefinansiera investeringar som arbetsmarknadsutbildning, skola, högre utbildning och barnomsorg. De vill med bland annat skattehöjningar behålla de äldre och ny-anställa yngre inom offentlig sektor.

Näringslivsforskaren Daniel Waldenström vill utöka jobbskatteavdraget, men tydligare rikta det mot låginkomsttagare. Det skall bli möjligt för entreprenörer att låna på de egna pensionskapitalet.

Tillväxtekonomen Rikard Forslid vill att regeringen satsar mer på forskning och utbildning, men undvika detaljstyrning. Storstädernas tillväxtcenter får inte försvagas genom att till exempel flytta statliga jobb till mindre orter.

John Hassler och Per Krussel från Institutet för internationell ekonomi varnar för ”mirakelmediciner” för att få fart på tillväxten. Det vore lika fel för staten att välja ut forskningsområden som det tidigare var att satsa på vissa företag eller näringar.

Det finns en hel del att fasta på, som Anxos och Lindhs förslag om att göra föräldraförsäkringen mer gynnsam för studenter. Det kan bidra till att göra barna-födandet mindre koncentrerat över tiden och minska studieavbrotten.

Sammantaget vore det dock inte bra för statsfinanserna och följa alla råden. Här finns förslag på lägre skatter, ökade utgifter och ökad lånefinansiering.

Sverige har dåliga erfarenheter av budgetunderskott alltsedan 1970-talet. Då accepterade regeringarna, påhejade av dåtidens främsta nationalekonomer, stora underskott.

Den brittiska regeringen hade fram till krisen en politik som påminner om råden att låna mer. Den lånade till ”investeringar” och tonade därmed ned budgetunderskottets betydelse. Men när krisen kom blev underskottet desto större och nu står Storbritannien inför smärtsamma skattehöjningar eller nedskärningar.

Sverige har däremot med sina starkare statsfinanser ett bättre läge när ekonomin vänder uppåt. Den fördelen måste vårdas genom fortsatt försiktighet med att låta staten låna.

Mer läsning

Annons