Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sveriges goda läge visar betydelsen av att vårda statsfinanserna

De ekonomiska utsikterna ljusnar påtagligt. Då gäller det att fortsatt hålla ordning på statsfinanserna.

Annons
Ur skuggan. Anders Borg tror att det ljusnar i ekonomin. Foto: Scanpix

De senaste dagarna har det kommit goda ekonomiska nyheter. Spykers köp av Saab innebär att de anställda kan se framtiden an med större tillförsikt. Saab får en chans till att vända förlust till vinst. Västsverige drabbas inte av kraftigt ökad arbetslöshet mitt under krisen.

Regeringen skrev i går kraftigt upp sin prognos för den ekonomiska utvecklingen. Det handlar om dramatiska förbättringar jämfört med prognosen för bara ett par månader sedan. Tillväxten beräknas bli 3 procent nästa år (2 procent i förra prognosen) och 3,6 procent 2011. Arbetslös-heten fortsätter att öka, men med mindre än man tidigare befarat. Den toppar på 9,5 procent i år (10,7 procent i förra prognosen). Sedan faller arbetslösheten år för år, men det dröjer till 2014 tills den blir lika låg som före krisen.

Den högre tillväxten gör att de offentliga finanserna stärks snabbare än beräknat. Det bör åter bli en överskott på en procent under 2014 och balans 2012. Det behövs inga skattehöjningar eller åtstramningar, finansminister Borg talar i stället om ett eventuellt reformutrymme.

Det ser även bättre ut i omvärlden, vilket förklarar en del av de förbättrade utsikterna i Sverige. Tillväxten försvann aldrig i länder som Kina och Indien. USA beräknas växa i år och Storbritannien har också åter (om än liten) tillväxt.

Finansminister Anders Borg är själv förvånad över de goda siffrorna. Det har han anledning att vara, då de skiljer sig så mycket från vad hans egna experter trodde för bara ett par månader sedan.

De senaste månaderna har prognoserna följt Ernst Rolfs gamla slagdänga ”det blir bättre och bättre dag för dag”. Nästan varje prognos har varit mer optimistisk än den föregående. Tidigare var det tvärtom. Då var det ingen ände på eländet och nästan varje prognos var mer pessimistisk än den föregående.

Sverige har ett mycket bättre utgångsläge än många andra EU-länder. De behöver minska sina stora budgetunderskott. Sverige gick in i krisen med överskott i de offentliga finanserna medan flera andra länder hade underskott mitt i högkonjunkturen. För dem blev underskotten närmast gigantiska under krisen och de måste ta itu med det problemet när tiderna blir bättre.

Krisländer som har euro ligger till synes allra sämst till. Irland, Grekland och Spanien måste börja spara och höja skatten redan nu när tiderna ännu är dåliga. Det är en bakvänd konjunkturpolitik och ökar arbetslösheten ytterligare, men kan vara nödvändig för trovärdigheten.

Andra stora underskottsländer som Storbritannien och USA kan vänta med att stärka budgeten tills tillväxten är tillbaka. Risken för de länderna är i stället att de av politiska skäl väntar för länge och därmed får en alltför stor skuldbörda.

Sveriges jämförelsevis goda läge visar betydelsen av att vårda statsfinanserna. Det hade varit svårare att pressa ned den ännu höga arbetslösheten om regeringen de närmaste åren hade behövt höja skatterna eller minska utgifterna. Därför är det angeläget att regeringen och oppositionen även under valåret står emot frestelsen att utlova frikostiga reformer. Det kan bli lättare sagt än gjort, men det senaste årtiondet demonstrerar med önskvärd tydlighet hur viktigt det är för länder att ha ordning och reda i statsfinanserna.

Även utan statliga indragningar kan ekonomin dock bli lite kärvare för många hushåll. Högre tillväxt och höjda inflations-förväntningar talar för att räntan behöver höjas tidigare och snabbare.

Mer läsning

Annons