Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sydeuropas kris drabbar fler

Annons

Högre löner i Tyskland skulle lindra eurokrisen, men i Sverige ger den starka kronan ett annat läge.

Stora delar av södra Europa lamslogs att strejker och protester mot besparingar och lönesänkningar i eurokrisens spår.

Många har drabbats hårt av åtgärderna för att få ordning på statsbudgeten och förbättra kostnadsläget.

Kritiken har ökat mot kraven på neddragningar. Fler anser att skulder måstre skrivas av eller räntorna sättas lägre för de mest utsatta länderna som Grekland. Sådana åtgärder skulle belasta skattebetalarna i euroländerna med bättre balans

i ekonomin, så regeringar i Tyskland, Finland eller Nederländerna tvekar.

Men något alternativ finns knappast. Den höga arbetslösheten och minskade efterfrågan skapar misär i krisländerna, men slår också mot övriga länder. Minskad efterfrågan i krisländerna drabbar också andra. Det märks i Sverige, med fler varsel och ökad pessimism i industri och handel.

När det gäller budgetbalans talar således mycket för en uppluckring av kraven. Men det handlar också om att krisländernas kostnader är för höga.

Här finns ingen återvändo i en valutaunion. När det inte går att skriva ned valutan måste löner och andra produktionskostnader sjunka jämfört med mer framgångsrika länder, i det här fallet främst Tyskland.

Alternativen är två. Krisländernas löner kan sänkas eller de tyska lönerna stiga. Tyskland har tjänat på euron. Den har gjort tysk export billigare och givit en större

hemmamarknad. Därför borde de tyska lönerna höjas. Efterfrågan stiger, det blir lättare för de andra länderna att konkurrera.

Det vore därför bättre om tyska löntagare strejkade sig till högre löner än att sydeuropeiska löntagare försämrar sitt läge ytterligare med proteststrejker.

Sverige har vid en ytlig betraktelse ett läge som påminner om Tysklands. Vi har exportöverskott och kan därmed anses konkurrenskraftiga. LO tycker också i sina utgångskrav i avtalsrörelsen att det finns utrymme för löneökningar, särskilt för dem med lägst löner.

Svenskt Näringsliv håller inte alls med och hänvisar till det allt kärvare läget. Invändningarna gäller särskilt höjda lägstalöner, som skulle förvärra läget för ungdomar och lågutbildade invandrare.

Den stora skillnaden mellan Sverige och Tyskland är valutan. Sverige står utanför euron, och har en flytande växelkurs. Den starka kronan får då samma effekter som högre löner.

Svenska varor klarar sig sämre i konkurrensen, och svenska löntagares pengar räcker längre när importvaror och turistresor blir billigare. I det läget vore det farligt att höja lönekostnaderna jämfört med andra länder.

Mer läsning

Annons