Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Synen i Sverige avviker tydligt och positivt när det gäller ekonomi och förtroende.

Sverige är allt annat än landet lagom enligt en internationell attitydundersökning. Förtroendet för regeringens förmåga och viljan att behålla trupper i Afghanistan är högst bland alla länderna.

Annons
För och emot. Svenskarna är delade i synen på ett samarbete med Nato, (här representerad av dess generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen).foto: Scanpix

Utrikesdepartementet beskriver Sverige som en uppstickare i den utrikespolitiska opinionsundersökningen Transatlantic trends. Det är första gången Sverige är med i mätningen, där 14 länder ingår.

I andra kommentarer har det talats om att svenskarna har gått och blivit liberala interventionister. Det handlar om att stödet för att behålla trupperna på dagens nivå i Afghanistan är starkast av alla länder i undersökningen, där också bland annat USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien ingår.

83 procent av de tillfrågade svenskarna menar att demokrati bör främjas även om det leder till perioder av instabilitet. Stödet för att aktivt främja demokrati i andra länder är starkare i Sverige än i USA, där den politiska retoriken mycket handlar om landet som frihetens fyrbåk i världen. Svenskarna var också mest optimistiska av alla om att situationen i Libyen skulle stabiliseras.

I andra frågor är svaren mer förväntade. Synen på Nato delar svenskarna rakt av. Lika många tycker att ett nära samarbete med Nato är viktigt för säkerheten som de som inte tycker det. Frågan om medlemskap fanns inte med. Här kan en brist på logik anas hos i varje fall en del av de svarande. De militära insatserna i Afghanistan och Libyen, med ett jämförelsevis starkt stöd i Sverige, kräver nära samarbete med Nato.

Förvånande svar finns också i andra länder. Det starkaste stödet för att Nato-medlemskapet är avgörande för säkerheten (ställdes inte i icke-medlemmen Sverige) fanns i Nederländerna medan det svagaste stödet återfanns i Polen. En titt på kartan säger att det borde vara tvärtom. Ingen hotar Nederländerna, medan Polen har anledning att oroa sig för Ryssland och Vitryssland.

Fler svenskar tycker att Asien är viktigare än USA och få vill ha ett närmare samarbete mellan EU och USA. Men skulle det verkligen gå bättre att främja demokrati med Kina än med USA?

Stödet för EU-medlemskap är starkt bland tillfrågade i medlemsländerna, medan stödet för euron är betydligt svagare. Allra svagast är det i icke-euroländerna Sverige och Storbritannien.

Sverige avviker tydligt och positivt när det gäller ekonomi och förtroende. Det är bara 31 procent, minst av alla, som personligen har berörts av den ekonomiska krisen. Förtroendet för hur utrikespolitiken sköts och för hur regeringen hanterar ekonomin är störst bland alla länder.

Det innebär att även väljare som inte röstade på regeringen har förtroende för dess sätt att sköta utrikespolitik och ekonomi. Så var det även förr. Borgerliga väljare kunde, om än muttrande, respektera Socialdemokraternas regeringsduglighet.

Det senaste valet visade också på ökat förtroende för politik och politiker. Val-deltagandet ökade.

Nu gäller det att vårda denna sköra planta. Förtroende kan så lätt raseras. Den starka ekonomin har säkert bidragit. Det är inte direkt förtroendeskapande att behöva skära ned och höja skatter.

På en punkt fanns dock tröst för social-demokratiska tigerhjärtan. Stödet för att minska de offentliga utgifterna var svagast i Sverige av alla länder. De ”nya” Moderaterna vet vad de gör när de säger sig värna välfärdsstaten.

Mer läsning

Annons