Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Tanken förskräcker, då de flesta av oss anser att det är stor skillnad mellan att bygga bilar och att vårda människor"

Svensk sjukvård är i stort behov av modernisering – inte kvalitativt utan organisatoriskt. Vägen dit ska stakas ut med japansk effektivitet.

Annons
Förebild och problembarn. Toyotas lean production-filosofi vinner terräng inom svensk sjukvård. Problemet med miljontals återkallade bilar vill vi dock inte översätta till resultaten i vården. FOTO: SCANPIX

”Kötiderna ska kortas, vården ska anpassas efter kundens behov och personalens kompetens tillvaratas”. Så inleddes nyhetsartikeln i gårdagens VLT om landstingets nya giv när det gäller att effektivisera vården.

Det är sådana självklara saker att det inte är klokt att de ska behöva påpekas och lyftas fram som något revolutionerande. Det är dessutom fascinerande att mantrat används igen och igen, varje gång man ska omorganisera och effektivisera, för att förklara för såväl patienter som personal varför man ska göra just den här sortens omorganisation.

Den nya given kallas lean healthcare och arbetssättet har lånats från den japanska bilindustrin. Tanken förskräcker, då de flesta av oss anser att det är stor skillnad mellan att bygga bilar och att vårda människor. Trots det hakar det ena landstinget efter det andra på trenden.

Uppenbarligen har man insett att man nått vägs ände med den sortens omorganiseringar man hittills använt. Osthyvels- och tårtbitsprinciperna fungerar bara till en viss gräns.

Svensk sjukvård är till sin struktur i stort behov en så kallad make-over. Den högkvalitativa, moderna vården behöver motsvaras av en lika högkvalitativ och modern organisation, utan tids- och pengaslukande svarta hål.

Att organisera verksamheten och arbeta enligt leanfilosofin ska bara ge vinnare, är det tänkt. ”Produkten” – vården, alltså – förbättras, ”kunderna” får bättre service och de anställda får ökat inflytande över sitt arbete, något som efterlysts av många.

Det vore underbart om man faktiskt uppnår önskat resultat. Stelbentheten i dagens hierarkiska system behöver mjukas upp, nya vägar prövas så man får ut så mycket vård som möjligt per skattekrona – utan att personal och patienter upplever att de bara är produktions- och resultatenheter.

Landstingsdirektör och vårdförbund är som omväxling på samma våglängd. Båda parter vill hitta smartare sätt att arbeta utan att fokus, det vill säga patienternas bästa, går förlorat.

Som VLT skrev i går finns inga genomgripande studier på hur lean production fungerar inom vården. Men där den har prövats, inom främst tillverkningsindustrin, är det inte enbart lovord som hörs. Till dess nackdel nämns bland annat ökad stress och större arbetsbelastning, större risk för arbetsskador – precis det som man säger sig vilja undvika genom att anamma den inom vården.

Trots att Toyota framhålls förebild i sammanhanget kan det vara värt att notera att biljätten bara det senaste året tvingats återkalla åtskilliga miljoner bilar världen över: gaspedaler som fastnat, bromsar som slutat fungera och elfel som sätter styrsystem ur funktion. ”Företaget har vuxit för snabbt” heter det. Kanske är det så. Kanske har till organisationen bara slimmats för mycket.

I en radioreklam som sändes under förra året berättades det stolt att det än i dag i Toyotas fabriker finns ett rött snöre vid varje arbetsplats – en kvarleva från när det löpande bandet infördes i produktionen. Tanken är att man ska kunna dra i det om man ser att det blir fel i produktionen så att bandet stoppas och man kan rätta till felet på en gång och bli ännu bättre.

Kommer vi att få se små röda snören på de olika klinikerna på Centrallasarettet och alla de landstingsdrivna vårdinrättningarna också?

Mer läsning

Annons