Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till stor del är det helt andra saker än myndighetens arbetssätt som avgör åt vilket håll arbetslöshetssiffrorna pekar.

Arbetsförmedlingen har en viktig uppgift, men det är svårt att få grepp om och bedöma verksamhetens effektivitet. Det är viktigt att minnas att utbildningssystemet är den viktigaste arbetsmarknadspolitiska aktiviteten.

Annons

Det är inte lätt att få grepp om hur framgångsrik Arbetsförmedlingens verksamhet är. Till stor del är det helt andra saker än myndighetens arbetssätt som avgör åt vilket håll arbetslöshetssiffrorna pekar.

Jämför med CSN eller Datainspektionen, vars effektivitet ganska lätt kan mätas ¿eftersom framgång är ungefär detsamma som att ha utfört uppdraget. Något som inte gäller för Arbetsförmedlingen då denna har så många olika uppgifter.

Arbetsförmedlingen kan coacha, intervjuträna, upprätta statistik, förfina matchningsverktyg, nyanställa horder av arbetsförmedlare och förlänga sina öppettider utan det egentligen märks på arbetslösheten. Dels eftersom Arbetsförmedlingen inte kan skapa nya arbeten, dels eftersom myndigheten bara på marginalen kan angripa den strukturella arbetslösheten. Det är ju i huvudsak andra aktörer som påverkar om de arbets-sökande har den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

I onsdag avslöjade Dagens Nyheter att hälften av alla långtidsarbetslösa inte får någon service av Arbetsförmedlingen – enligt en intern och hittills hemlig rapport från i april. Nio av tio har utlovats hjälp att söka arbete med jobbcoachning, uppföljning av sökta arbeten, jobbklubbar, rekryteringsträffar och annat sådant. Men nästan hälften har alltså inte sett röken av dessa aktiviteter. Det är oacceptabelt att människor lämnas helt vind för våg på det sättet.

En del skulle kunna motiveras att söka arbeten på andra orter, andra skulle behöva uppmuntras att vidareutbilda sig för att kunna få jobb. Åter andra kunde ha nytta av att få hjälp att se och utnyttja sitt nätverk eller vara betjänta av en arbetsmarknadsutbildning.

Bättring lovas av Arbetsförmedlingen som sedan i höstas anställt 2 000 nya handläggare som ska ta sig an de långtidsarbetslösa. Det är bra.

Samtidigt är det alltså viktigt att komma ihåg att den viktigaste arbetsmarknadspolitiska aktiviteten sker på andra håll. Förra veckan publicerade myndigheten en prognos över det kommande årets bristyrken. I den framkommer det att det finns en stor efterfrågan på personer med erfarenhet inom bygg- och anläggningsbranschen.

Här kan lärlingsprogram och arbetsplatsförlagd utbildning av olika slag ge goda resultat. Civilingenjörer och dataspecialister, förskollärare och operationssjuksköterskor, och – som alltid – läkare är andra bristyrken.

Om utbildningssystemet kan förse arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens, frigörs också fler jobb som inte kräver någon särskild utbildning. Alltså det slags jobb som behövs för ta knäcken på en stor del av långtidsarbetslösheten.

Samarbetet mellan utbildning och näringsliv är viktigt för att utbildningar till faktiska bristyrken ska kunna erbjudas och utbildningarna bör utformas på ett sådant sätt att de nyutexaminerade blir lätta att anställa.

Mer kontakt mellan aktörerna inom utbildning och arbetsmarknad vore därför önskvärt.

Mer läsning

Annons