Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tre faktorer talar dock emot Obama: knackig återhämtning, stora budget-underskott och kriget i Afghanistan.

Höstens kongressval i USA kan underminera president Obamas ställning. En skakig ekonomisk utveckling och oro för statsfinanserna har ökat väljarmissnöjet.

Annons
Pressad av ekonomin. President Obamas popularitet har dalat i takt med att den ekonomiska återhämtningen har verkat osäker.foto: scanpix

Det är inte bara i Sverige det är val i höst. I USA är det så kallade mellanårsval. President Obama har två år kvar på sin mandatperiod, men hela representanthuset, en tredjedel av senaten, guvernörer och delstatskongresser skall väljas.

Det ser just nu mer skakigt ut för Demokraterna och president Obama än för den svenska regeringen. Opinionsmätningar visar på ökat missnöje och att Demokraterna kan riskera att förlora sin i dag klara majoritet i representanthus och senat.

Det är inte ovanligt att den sittande presidentens parti förlorar mandat i mellanårsval, men den här gången verkar det kunna gå sämre än ”normalt”. Det kan tyckas förvånande. President Obama har lyckats få igenom en heltäckande sjukvårdsreform, något flera tidigare presidenter misslyckats med. USA:s trupper är på väg att lämna Irak och Obama har fått igenom stora stimulanspaket för att bekämpa ekonomisk nedgång och arbetslösheten.

Tre faktorer talar dock emot Obama: knackig återhämtning, stora budgetunderskott och kriget i Afghanistan. Där finns oro för att tillväxten skall komma av sig och arbetslösheten är alltjämt hög. De tidigare insatserna och en svag budget redan under president Bush har gjort att USA nu har stora budgetunderskott, som andel av ekonomin nästan i klass med Grekland. Kriget i Afghanistan ser ut att bli långdraget och möter motstånd främst bland tidigare Obamaanhängare till vänster.

Efter Obamas seger i presidentvalet ansågs de konservativa republikanerna ligga illa till. Men till skillnad från exempelvis brittiska Tories och de svenska Moderaterna har republikanerna inte gått mot mitten, utan snarare drivits till höger av den så kallade Tea partyrörelsen. Det kan ge Obama och demokraterna en chans i höst. De kan med större trovärdighet utmåla republikanerna som stående för långt till höger.

Opinionsmätningarna är svårtydda, då lokala faktorer spelar stor roll i de olika valkretsarna. Traditionellt har också de politiska skillnaderna varit mindre i USA än i Europa och partisammanhållningen svagare. Men numera är politiken mer polariserad, så den nationella valvinden kan blåsa starkare än förr.

Där finns också klart olika åsikter om budgetpolitiken. Alla EU-regeringar betonar starka statsfinanser och flera lägger egna sparpaket. I USA finns däremot en starkare opinion för att också nu stimulera ekonomin, även om det skulle leda till högre budgetunderskott.

I USA är presidenten folkvald och rege-ringen behöver inte som i parlamentariska system ha majoritet i kongressen. En president med en kongressmajoritet emot sig får det dock betydligt svårare, särskilt när det gäller inrikespolitiken.

Men också utrikespolitiskt kan det bli svårare att agera, i synnerhet om frågorna är inrikespolitiskt kontroversiella. Republikanska framgångar skulle exempelvis kunna göra det svårare för Obamaadministrationen att pressa Israel att ge upp bosättningar under fredsförhandlingarna i Mellanöstern. Klimatförhandlingarna skulle bli besvärligare då många republikaner tycker att Obama vill göra för mycket, medan kritiken i andra länder snarare handlar om att USA gör för lite för att minska utsläppen av växthusgaser. Så visst angår USA-valen i november också resten av världen.

Mer läsning

Annons