Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trots det stora förtroendet har nog regeringen mer motvind än vad den vill låtsas om.

Det har blåst rejält i Sverige under 2011, och då inte enbart väder-mässigt. På den inrikespolitiska fronten har det också blåst – allt från friska till hårda vindar.

Annons
Kraftiga vindar. Det har stormat både bokstavligt och bildligt under det år som gått.foto: scanpix

Ska man sammanfatta det år som nu sjunger på sista versen är nog ”blåsigt” ett användbart ord. För det har blåst rejält under 2011, på många sätt.

Mest påtagligt och färskt i minnet är förstås stormen på första advent och den som fick namnet Dagmar, som båda kom som obehagliga påminnelser av föregångarna Gudrun 2005 och Per 2007. Beskrivningar om att träden låg som plockepinn över vägar och kraftledningar återanvändes och många tusen hushåll i Västernorrland har ännu inte fått tillbaka strömmen. Skadorna på skogen beräknas än en gång vara stora.

Annars är det Västsverige som piskats hårdast av vädrets makter i vinter. Medan vi i Mälardalen hämtade oss efter Dagmar drog ännu ett oväder in över Västkusten.

Västsverige har även drabbats av politiska blåsväder genom dålig koll på skattepengarna både i Göteborg och i Bryssel.

Och vem minns inte snöovädren i början av året? Tågen stod stilla för andra vintern i rad. Vinden tjöt ganska ordentligt runt öronen på SJ:s generaldirektör Jan Forsberg.

Det har stormat kring kungahuset också. Såväl kungen som drottningen hamnade i blåsväder – kungen på grund av boken Den motvillige monarken, som gavs ut i slutet av 2010, drottningen på grund av ett tv-reportage om hennes fars affärer och samröre med nazisterna under andra världskriget.

Inom inrikespolitiken har det blåst snålt på alla möjliga håll. Håkan Juholt har haft hård motvind sedan han valdes till ny partiledare för Socialdemokraterna i mars. Snålblåsten kring Centerledaren Maud Olofsson ledde till slut fram till hennes avgång i somras. Kristdemokraternas Göran Hägglund har än en gång ifrågasatts internt och utmanats om partiledarposten av Mats Odell. Den striden avgörs vid det extra riks-tinget i Västerås i slutet av januari.

Miljöpartiet har haft desto mer medvind, men det återstår att se om partiet och de nya språkrören klarar en mer kritisk granskning. Motvinden för Vänsterpartiet har fortsatt, både för partiet och för Lars Ohly. Kan vinden månne bli mer förlig med en ny partiledare? Nästa vecka får vi veta vem som efterträder Ohly.

Regeringen har haft motvind i ett antal frågor. Riksdagen tvingade till exempel fram ändringar i sjukförsäkringen (emellertid ytterst nödvändiga). Den stoppade utförsälj-ningen av vissa statliga bolag och sköt upp datalagringsdirektivet.

I opinionsmätningarna har regeringen haft medvind för det mesta, särskilt statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg, som båda kan glädjas åt att väljarna har ett stort förtroende för dem.

Men trots det stora förtroendet har nog regeringen mer motvind än vad den vill låtsas om. Den har inte fullt ut förmått anpassa sig till det faktum att den inte är i majoritet. Dess flaggskepp – jobbskatte-avdraget – fick dras tillbaka. Regeringen använde den annalkande lågkonjunkturen som orsak, men var nog mycket väl med-veten om att den aldrig skulle få igenom ett femte jobbskatteavdrag i riksdagen.

När det gäller större EU-frågor är det i praktiken Socialdemokraterna, som enda icke EU-skeptiska oppositionsparti, som bestämmer.

Fortsätter krisen för euron kan detta leda till mer snålblåst för regeringen under 2012.

Mer läsning

Annons