Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tvärt emot vad sådan betygssättning kallas – snälla betyg – finns det egentligen ingen snällhet alls över den.

Tänk om de som går ut nian nästa år kunde visa sig få bättre betyg på riktigt – inte som följd av ännu högre andel snällbetyg.

Annons
Svårt med matten. Västerås niondeklassare var inte så duktiga på matematik som betygen anger.

I slutet av förra veckan presenterade Skolverket en rapport, av vilken det framgick att andelen niondeklassare som inte klarar godkänt betyg i ett eller flera kärnämnen bara fortsätter att öka. Nationellt sett är det nu 11,9 procent som saknar godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik.

I gårdagens VLT stod att läsa att de elever som gick ut nian i Västerås i våras hade sämre kunskaper i svenska och matematik än de som gick ut föregående år. Trots att det på papperet ser ut att vara precis tvärt om. Andelen elever som gick ut nian med underkänt i något av kärnämnena var nämligen lägre än ifjol.

Psykologen Håkan Edlund, som fått i uppdrag av Västerås stad att analysera betygen, påpekar dock att betygen inte stämmer överens med hur det gick för eleverna på de nationella proven. Betygen är för ”snälla” i relation till vad eleverna de facto kan och således för höga i relation till vad de presterade på de nationella proven. Andelen som fick högre betyg än vad de nationella proven motiverade var förra året 18 procent. I år var det 28 procent.

Det är en bekymmersam utveckling och tvärt emot vad sådan betygssättning kallas – snälla betyg – så finns det egentligen ingen snällhet alls över den.

I går presenterade Lärarförbundet resultatet av sin årliga ranking Bästa skolkommun. I år är det Arvidsjaur som tilldelas utmärkelsen. Skolchefen i Arvidsjaur, Annette Rydén, är förstås stolt och är noga med att lyfta fram personalens storartade insats, som lett till att alla årets niondeklassare kom in på gymnasiet. Vad kommunen har gjort för att uppnå detta, säger Rydén, är att man satsat på ett medvetet långsiktigt arbete i form av elevvård och på barn i behov av särskilt stöd.

Den uppenbarligen utbredda förekomsten av så kallade snälla betyg gör att man blir lite på sikt vakt mot sådana här bästalistor. De använda kriterierna är fyrkantiga men mätbara. Lärarförbundets ranking baseras på 14 kriterier, bland annat lärartäthet, andel behöriga lärare och niondeklassarnas snittbetyg. Andel elever som får godkänt i alla ämnen i årskurs 9 är förvisso ett kriterium, men alltså bara ett i mängden. Någon analys, likt den som Håkan Edlund gör i Västerås, av huruvida betyg stämmer överens med resultaten från de nationella proven finns inte.

Under den senaste månaden har det vid ett flertal tillfällen i tv visats reportage om skolor, där elevernas resultat förbättrats avsevärt. Varje gång, när ansvariga politiker eller tjänstemän svarat på frågan hur de har burit sig åt för att uppnå detta resultat, har svaret varit: satsning på elever som behöver särskilt stöd – och att man har satt in hjälpen tidigt.

Mikael Damsgaard (M), politiskt ansvarig för grundskolan i Västerås, säger till VLT att man har satsat på de elever som haft svårt med matten, men att de elever som gick ut nian i våras inte hann ta del av de tidiga hjälpinsatserna. Det betyder i så fall att man borde kunna se resultat snart, kanske redan nästa år. Eller?

Det vore utmärkt om VLT nästa år kunde rapportera att niondeklassarnas betyg har blivit bättre. På riktigt, alltså, och inte som följd av ännu fler snällbetyg.

Västerås skulle därmed kunna sälla sig till de kommuner där långsiktigt arbete och tidiga stödinsatser på skolorna bär frukt. Det vore något det!

Mer läsning

Annons