Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tvistefrågan handlar om huruvida en laglig graffitivägg skulle minska eller öka mängden klotter. Det är egentligen irrelevant.

Frågan om lagliga graffitiväggar har väckts i både Västerås och Stockholm som båda tillämpar nolltoleranspolicies. Det är på tiden att man mjukar upp de hårda föreskrifterna.

Annons
Gatans konst. Två graffitimålare under gatukonstkonventet Art of the Streets i Stockholm förra helgen. Den 24 september kommer konventet till Västerås. foto: scanpix

Fram tills slutet av 1980-talet var det fritt fram att måla graffiti på husväggarna i de flesta svenska städer. Men när saneringskostnaderna skenade iväg och gatumålarna blev fler förändrades inställningen.

I Stockholm inspirerades man av de hårda tagen i New York. 1994 initierade kommunen och SL en kampanj. 2004 infördes en ny lag som kriminaliserade klottrare och graffiti-konstnärer. Nästa steg togs 2007. Då infördes en nolltoleranspolicy som bland annat säger att staden inte ska stödja verksamheter som kan väcka intresse för olaglig graffiti. Man har också en 24-timmarsregel om att klotter och graffiti ska tvättas bort inom ett dygn.

I andra kommuner har man valt en mjukare väg. I Malmö finns lagliga graffitiväggar. Där arrangeras också konstvandringar bland olika graffitiverk.

Men i Västerås har politikerna gått i Stockholms fotspår. Också här finns en sträng nolltoleranspolicy.

De senaste månaderna har den hårda attityden börjat ifrågasättas. Förra helgen hölls gatukonstkonventet Art of the Streets i Stockholm. Redan innan tillställningen börjat var konflikten i gång. Trafikkontoret stoppade affischeringen som skulle ha skett på kommunens kulturtavlor med hänvisning till nolltoleransen. Åtgärden möttes med kritik på flera sociala nätverk.

På lördagens hölls en politisk debatt. Efteråt kom oppositionsborgarrådet Tomas Rudin med överraskande besked. Han lät hälsa att Socialdemokraterna nu kräver att nolltoleransen avskaffas. Snacka om helomvändning. Nu är partiet emot de riktlinjer som man själva varit med om att ta fram. Övriga partier verkar stå kvar vid sina ståndpunkter. Moderaterna och Folkpartiet vill bevara policyn. Vänsterpartiet och Miljö-partiet vill riva upp den och öppna för införandet av en laglig graffitivägg.

I Västerås är det främst Studieförbundet Vuxenskolan som har lobbat för slopandet av nolltoleransen. I dagsläget har förbundet sökt stöd till projektet ”Här får man” som syftar till att uppföra en laglig vägg i Västerås. Ansökan fick grönt ljus i Landstinget, men har inte godkänts av kultur och fritidsnämnden som tycks dra ut på processen.

I väntan på beslutet har initiativtagarna tagit saken i egna händer under parollen ”Kommer inte väggen till Västerås så kommer Västerås till väggen!”. Med bussar har man skjutsat graffitimålare till Norberg där det redan finns en vägg.

Studieförbundet backas upp av Centerpartiet och Folkpartiet som har publicerat en debattartikel i VLT i ämnet. Socialdemokraterna har hela tiden varit för bibehållandet av nolltoleransen, medan Moderaterna tycks vara splittrade. Mest anmärkningsvärt är skillnaden inom partierna mellan landstings- och kommunpolitikerna, liksom att flera partier intar olika ståndpunkter i Västerås och i Stockholm. I tisdags hölls ett informellt samtal som syftade till att ge kommunstyrelsen mer kunskap om graffiti. Det är ett bra första steg.

Tvistefrågan handlar om huruvida en laglig graffitivägg skulle minska eller öka mängden klotter. Det är egentligen irrelevant. En laglig graffitivägg är en bra idé av den anledningen att de som är intresserade av graffiti som konstform då skulle få möjlighet att utöva sin hobby, inte för att det skulle vara ett botmedel mot skadegörelse. En laglig vägg skulle också tydliggöra skillnaden mellan graffiti och klotter.

Mer läsning

Annons