Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tyst tassande om skatter

Mycket tyder på att skatterna höjs nästa mandatperiod och skattesystemet borde reformeras.

Annons
Bytt fot. Moderaterna och finansminister Anders Borg går för första gången på länge till val utan att lova lägre skatt. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

Både nationellt och lokalt hörs röster om att det kan krävas skattehöjningar. Skattesystemet blir allt krångligare, de robusta principerna i skatte- reformen på 1990-talet är urgröpta.

Det vore därför minst sagt intressant för väljarna att före valet få veta mer av politikerna om vad som väntar efter valet.

Det är tveklöst ett nytt tonläge i politiken om skatterna. Inte ens Moderaterna talar om lägre skatter, medan andra antyder höjda.

Det gäller även den lokala politiken. I Västerås har Vänsterpartiet i praktiken talat om högre skatt. Socialdemokraterna säger att pengarna till angelägna reformer ska fram, om så krävs med högre skatt. Folkpartiet vill ha oförändrad skatt, men menar att utan kraftfulla besparingar på annat än skola och äldre- vård hotar en skattehöjning.

På riksplanet går Moderaterna enligt Dagens Nyheter för första gången på 50 år till val utan att lova lägre skatt. Vid en pressträff menade Miljöpartiets språkrör Åsa Romson att det kunde behövas utrymme för kommunala skatte- höjningar. Det var ett skäl till att Miljöpartiet endast föreslår höjd inkomstskatt för dem som tjänar 40 000 kronor i månaden.

Tidigare har en utredning inom Sveriges kommuner och landsting också talat om att det kan krävas stora skattehöjningar i kommunerna i takt med att befolkningen åldras och kraven på offentligt finansierad välfärd höjs.

Nu har en hel del skatter sänkts. Skatternas andel av BNP har sedan år 2000 fallit från 52 procent till 44 procent. Sänkningen inleddes redan under den social- demokratiska regeringens tid, så det är inget som alliansregeringen bara har hittat på.

Sverige är dock långt ifrån något lågskatteland. Några länder har högre skatter, men de allra flesta utvecklade länder har lägre.

Flera olika skatter har sänkts. Mest omdiskuterat, inte minst bland pensionärer, är jobbskatteavdraget. Men även fastighetsskatten, bolagsskatten och kapitalskatter har sänkts.

Förändringarna har också slagit sönder principerna kring 1990-talets skattereform om enkla och likformiga regler. Över 500 ändringar har genomförts. Undantagen har blivit fler, liksom krånglet.

Det finns således gott om svåra frågor när det gäller skatterna. Kan höjningar undvikas. Om inte, vilka skatter måste då stiga?

Det skulle behövas en bred uppgörelse om stabila skatter som de flesta kan uppfatta som rättvisa och möjliga för vanliga skattebetalare att förstå och räkna ut.

Problemen finns där och borde diskuteras före valet.

Mer läsning

Annons