Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tyvärr har sådana löne- och skatteöverenskommelser visat sig svåra att genomföra i praktiken.

I en osäker tid avstår regeringen från skattesänkningar för de breda grupperna, medan LO kräver real-löneökningar för att hålla uppe den privata konsumtionen. Kanske borde det vara tvärtom.

Annons
Pengar för at handla. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin presenterade förbundens gemensamma lönekrav och menade att höjda löner stärker samhällsekonomin.foto: scanpix

I går kom regeringen med ännu ett avslöjande om inslag i höstens budgetförslag. Tidigare har ett nytt steg i jobbskatteavdraget skjutits på framtiden på grund av de försämrade ekonomiska utsikterna. Nu händer samma sak med löftet att sänka skatten för pensionärerna.

Som kompensation satsas 500 miljoner kronor på höjt bostadstillägg, som går till pensionärer med de lägsta inkomsterna. Regeringen tror sig dock ha råd att sänka skatten 2013 eller 2014 (valår), förutsatt säkrad balans i de offentliga finanserna. Sänkningen för pensionärerna kan ske även om det inte finns utrymme för ett nytt steg i jobbskatteavdraget.

Det tolkar den hårt ansatte Göran Hägglund (KD) som att pensionärerna går före. Eller för att citera hans politikersvenska enligt TT: ”I och med att vi uppgraderar ambitionen till ett löfte, så är det klart att pensionärerna kommer före.” Kristdemokraterna har hårdast inom den borgerliga alliansen drivit kravet på sänkt skatt för pensionärer, men fått backa när det gäller höstens förslag.

Regeringen har dragit tillbaka flera av sina kostsamma skattesänkningar. Den enda som återstår, i varje fall av vad som hittills presenterats, är den sänkta restaurangmomsen. Den innebär att pengarna räcker längre, men bara för dem som går på krogen. I övrigt ser det ut som om det inte blir mer pengar i plånboken för breda grupper.

Mer pengar att konsumera för är däremot just vad LO kräver i avtalsförhandlingarna. Kraven ligger mellan 4 och 6 procent, med 3,5–3,7 procent i rena löneökningar. Det har avvisats av arbetsgivarna, medan bankekonomer och Konjunkturinstitutet inte tycker att lönekraven, förutsatt att avtalen sedan hamnar lägre, är orimliga. Konjunkturinstitutet varnar dock för att höjda lägstalöner kan göra det svårare för personer med sämre utbildning eller med bristfälliga språkkunskaper att få jobb.

LO menar att det i dagens osäkra läge är viktigt med mer pengar i plånboken för att hålla uppe efterfrågan här hemma. Det stämmer att minskad köplust kunde bli ett allvarligt hot. När efterfrågan utomlands sviktar blir det viktigare att svenskarna inte av onödig oro eller brist på pengar avstår från att handla.

Samtidigt kan ökade lönekostnader för företagen leda till sämre konkurrenskraft, färre order och därmed färre jobb. Det hotet ökar om krisen i omvärlden leder till minskad efterfrågan på svenska varor.

Regeringen satsar på att omsorgen om statsfinanserna ska inge förtroende och därmed bidra till att efterfrågan hålls uppe. LO menar att det snarare behövs mer pengar i plånboken. Näringslivet oroar sig för att höjda löner är fel medicin när världsekonomin kan krisa.

Om regeringen sänkte skatterna något för löntagare och pensionärer i utbyte mot ett lågt löneavtal kunde både konkurrenskraft och köpkraft hållas uppe. Det skulle i sin tur ge högre skatteinkomster, som i varje fall delvis kunde betala för de sänkta skatterna. Tyvärr har sådana löne- och skatteöverenskommelser visat sig svåra att genomföra i praktiken. Men nog skulle en sådan upp-görelse i teorin te sig elegant och lockande.

Mer läsning

Annons