Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Undanträngd svenska

Det är viktigt för nordisk sam- hörighet att svenskan bevaras som ett levande riksspråk i Finland.

Annons
”Tvångssvenskans” fader. President Urho Kekkonen införde i början på 1970-talet obligatorisk svenska i den finska grundskolan. Foto: Scanpix/TT

Svenskan förenar övriga nordiska länder och den finska majoritets- befolkningen. Utan utökat nordiskt samarbete och samhörighet kan det bli svårt för svenskan att hävda sig som riksspråk i Finland.

Länge var insikterna om svenskans ställning i Finland generande svaga i Sverige. Alltför många saknade kunskap om den långa gemensamma historien och om den svenskspråkiga minoriteten i Finland.

Finska språket fick också en styvmoderlig behandling, trots att Finland så länge hade varit en integrerad del av det svenska riket.

På senare tid har dock intresset för finlandssvenskans ställning ökat. Till en del kan det höra samman med att en allmän motvilja mot höger- populister, då Sann- finländarna spelar på motviljan mot att svenskan är obligatorisk i den finska grundskolan.

Sverige har också erkänt finskan som ett nationellt minoritetsspråk. Många kommuner, bland annat i Västmanland, har blivit finska förvaltnings- områden, där finsktalande har rätt till grundläggande samhällsservice, förskolor och äldrevård på finska.

Insatserna kan dock ha kommit väl sent. I dag är har den finska invandringen i stort upphört, och språkkunskaperna har tunnats ut. Hade de finska förvaltningsområdena kommit tidigare hade finskans möjligheter att leva vidare som ett aktivt och levande språk i Sverige varit större.

Den obligatoriska svenskan, den så kallade tvångssvenskan”, är faktiskt ganska ny. Den infördes i början på 1970-talet av president Kekkonen som ett sätt att utan att mucka gräl med Sovjet markera Finlands samhörighet med Norden.

De svenskspråkigas andel har, bland annat genom utflyttning till Sverige, minskat till drygt fem procent, och de flesta av dem talar finska. Det går allt bättre för finskspråkiga att tala engelska med andra nordbor.

Därför har svenskan trängts tillbaka. Rikssvenskar upptäcker att de ofta inte heller i Helsingfors kan använda svenska.

Allt detta bidrar till att fler finskspråkiga tycker att det är onödigt att behöva läsa svenska. Lägg därtill den högljudda finsk- nationalismen.

Även om stödet för svenskan minskar är det dock en klar majoritet i Finland som har en positiv inställning. Sannfinländarnas ledare Timo Soini talar bättre svenska än svenska partiledare talar finska.

Man ska därför inte överdriva hotet mot svenska språket i Finland. Men långsiktigt kan svenskans ställning bara tryggas om den är meningsfull också för de flesta finskspråkiga.

Mer läsning

Annons