Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Undersökningen manar till eftertanke då utvecklingen går stick i stäv med alla politiska målsättningar.

Både Alliansen och de rödgröna talar om vikten av högre utbildning. Men då vill det till att kvantitet och kvalitet följs åt, vilket inte tycks vara fallet. Det är inte antalet högskoleplatser som gör att Sverige får en högre utbildning i världsklass.

Annons
Nedslående resultat. En färsk undersökning från Högskoleverket visar att svenska studenter presterar allt sämre. foto: scanpix

Plugga vidare, sätta sig på skolbänken igen. Vad man kallar sina studier på högskola eller universitet varierar beroende på var i livet man befinner sig. En del kör på direkt efter gymnasiet. Andra hamnar där efter flera år på arbetsmarknaden och kanske inte alltid av fri vilja. Lågkonjunkturen skickade ut många i arbetslöshet och en del såg sin chans att sadla om. Andra tog sin tillflykt till skolbänken för att ha något att göra och för att få någon sorts inkomst.

När lågkonjunkturen slog till trollades det fram fler platser på de högre utbildningarna. Studenterna blev således fler. En färsk undersökning från Högskoleverket visar dock att studenterna presterar allt sämre. Under de senaste fem åren har mängden avklarade poäng i genomsnitt minskat från 83 till 79 procent.

Undersökningen manar till eftertanke då utvecklingen går stick i stäv med alla politiska målsättningar. I Alliansens val-manifest skriver partierna hur viktigt det är med högre utbildning i världsklass och i de rödgrönas regeringsplattform anges utbildning vara nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft. Dessutom ropas det från rödgrönt håll på ännu fler utbildningsplatser, inte minst åt en del av de ung-domar som i dag går arbetslösa.

En förklaring bakom det nedslående resultatet kan enligt Högskoleverket vara den stora ökningen av distansstudier. Det som talar för det är att skillnaderna mellan resultatet i olika studieformer är stora.

De som läser till läkare eller på andra yrkesprogram med mycket lärarledd tid och hårda närvarokrav klarar sig jämförelsevis bra. Det ser betydligt värre ut bland dem som läser fristående kurser med i regel liten kontakt med lärare. Där är prestationsgraden så låg som 63 procent.

Distansutbildningen ökar tillgänglig-heten till högskolorna men den som tror att lärarledd undervisning kan ersättas med chattar och lässtöd på nätet bedrar sig.

Precis som på lägre studienivåer kan det vara vanskligt med lärarlös undervisning.För den som saknar studievana och dito disciplin är distansutbildningar rent förkastliga. Har man dessutom ingen riktig motivation att studera säger det sig självt att resultatet blir därefter.

Många högskoleplatser är inte allt. Det är inte så Sverige får en högre utbildning i världsklass. Meritvärdet av sådana studier kan dessutom vara mindre än vad många studenter tror och hoppas på.

Flera av världens allra bästa universitet lägger ut kurser och föreläsningar gratis på nätet. Stanford, Yale och MIT är tre exempel. Vem som helst kan följa dem, men poäng får man inte.

Lärosätena ser öppenheten som ett sätt att sprida kunskap och marknadsföra sig. De svenska högskolor som erbjuder distanskurser som leder till dåliga prestationer borde fundera över vad de egentligen erbjuder som inte finns på nätet gratis, – annat än grund för utbetalningar av studiemedel från Centrala studiestödsnämnden. Och dessutom – tar man studielån vill man ju gärna få valuta för pengarna, så inte återbetalningen bara känns som en utgift för något som man inte har nytta av.

Mer läsning

Annons