Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utöver reformer av skatter och löner kan det krävas fler anpassade arbeten som ”välfärdsjobb” eller utbildningar.

Sverige får återigen beröm för god tillväxt och starka statsfinanser. Men arbetslösheten ser inte ut att komma ned till nivåerna före krisen på 1990-talet.

Annons

Sveriges ekonomi är lika stark som Pippi Långstrump. Det tyckte i varje fall den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s generalsekreterare José Angel Gurria, när han i går presenterade organisationens Sverigerapport. Tillväxten spås bli 3,9 procent i år och 3,4 procent nästa år. Det är historiskt sett höga tillväxttal.

Finansminister Anders Borg (M) hade således goda skäl att vara stolt. Just nu går det ovanligt bra både för Sverige och för Moderaterna. Statsminister Fredrik Reinfeldt är för sin del i London för att med de andra nordiska och baltiska statsministrarna ge britterna inspiration i reformarbetet. I går kom också en ny rapport om att ohälsotalen har fortsatt att falla.

Allt är dock inte frid och fröjd. OECD varnar för att trots den goda tillväxten kommer arbetslösheten att vara 8,0 procent i år och 7,5 procent nästa år. Långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast på höga nivåer. OECD berömmer visserligen Sverige för att ambitiöst minska utsläppen av växthusgaser, men menar att målen kan nås till en lägre kostnad.

Regeringen har också fått backa på ett par punkter. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har tagit intryck av kritiken mot i Fas 3 för arbetslösa och skall skärpa kontrollen. Regeringen skall också åter ta fram siffror över situationen för utförsäkrade från sjukersättningen.

SNS konjunkturråd, som består av nationalekonomer, är i sin rapport likt OECD bekymrade över arbetslösheten och miljöpolitikens effektivitet.

När det gäller miljöpolitiken handlar det om att få ut bästa möjliga effekt av varje satsad skattekrona. SNS föredrar neutrala insatser som koldioxidskatt eller utsläppsrätter framför riktade styrmedel som stöd till miljöbilar eller elcertifikat. SNS-ekonomerna menar också att det är mer effektivt att hjälpa till att minska utsläppen i andra länder att gå vidare i Sverige. Den åsikten har starkt stöd bland ekonomer, men kan vara mindre populär hos politiker som då får färre möjligheter till till utspel och nya åtgärdsprogram.

Ekonomerna framhåller att den svenska arbetslösheten inte ser ut att kunna komma ned till de låga nivåerna före 1990-tals-krisen. De föreslår ett batteri av åtgärder för skapa fler arbeten, som lägre ingångs-löner för ungdomar och flyktingar, lägre arbetsgivaravgifter och lägre skatt på pensionärers arbetsinkomster. Samtidigt framhåller SNS att det finns fler värden i livet än arbete och att människor måste ha rätt att själva avväga arbete mot, fritid eller pengar. Det är en mer liberal syn än regeringens ensidiga arbetslinje.

SNS-ekonomerna föreslår också en stor satsning på så kallade välfärdsjobb. Arbetslösa skulle efter en tid en tid utföra ”välfärdsuppgifter”, som annars inte skulle bli gjorda. Det ter sig lockande, men risken kan vara stor att dessa arbetsuppgifter tränger undan reguljära arbeten och kan vara svåra att hitta.

Med färre sjukskrivna och förtidspensionerade kommer fler att ha svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Utöver reformer av skatter och löner kan det därför krävas fler anpassade arbeten, som ”välfärdsjobb” eller att åter satsa mer på arbetsmarknadsutbildning. Det blir en besvärlig utmaning för den framtida arbetsmarknadspolitiken.

Mer läsning

Annons