Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utsikterna till radikala reformer för en modern och tillväxtorienterad EU-budget är mot den bakgrunden små.

I Bryssel ser miljarderna ut att rulla vidare.

Annons
Budgetkonflikt. Förslaget till nya långtidsbudget för EU är kontroversiellt. Sverige är återhållsamt och vill reformera jordbruksstödet, men andra förespåkar att EU ska använda mer skattepengar.foto: scanpix

Arbetet fortgår med att fastställa en ny långtidsbudget för EU. I början på veckan presenterade det cypriotiska ordförande-skapet ett nytt förslag, som sätter ramar för hur mycket EU ska lägga på olika områden.

Enligt förslaget ska EU:s samlade utgifter minska med minst 50 miljarder euro, jämfört med EU-kommissionens ursprungsförslag. Det innebar i sig en ökning av EU-budgeten med 5 procent. Det är således inte någon absolut minskning som föreslås, utan en justering av Kommissionens ökningsförslag.

Oenigheten ska ses i ljuset av att de flesta EU-länder måste skära ner. EU:s budget utgör visserligen bara ungefär en procent av unionens BNP, men just nu är alla utgifter kännbara. Det är också medlemsländerna som har tryckt på för nedskärningar. Europaparlamentet vill snarast se ökade utgifter. Det är lätt att kräva pengar när man inte själv är med och betalar.

En trimmad EU-budget skulle kunna utgöra en möjlighet att se över vart pengarna egentligen går. Den möjligheten utnyttjar inte Cypern till fullo. Det direkta jordbruksstödet föreslås visserligen minska, men pengarna ska gå till landsbygdsutveckling i stället. Mer pengar går till forskning, utbildning och innovationer, men ökade satsningar på infrastruktur lyser med sin frånvaro.

Om den politiska viljan fanns skulle det givetvis gå att satsa ännu mer på forskning och utbildning, och minska ytterligare på jordbruksstödet. Det viktigaste är inte om totalsumman ökar eller minskar, utan vad pengarna går till.

Frågan om rabatterna kommer också att bli alltmer infekterad. Den brittiska regeringen är satt under tryck av den EU-kritiska falangen inom Torypartiet, som vill folkomrösta om att lämna unionen.

Premiärminister David Cameron hotar därför med att lägga in sitt veto mot EU:s budget om inte Storbritanniens rabatt bevaras. Men den rabatten finansieras av andra EU-länder, däribland Sverige, och de brittiska skattebetalarna får tillbaka mer i rabatt per capita än de svenska.

Trots vetohotet från Storbritannien laborerar Cypern med två olika förslag till rabatt: ett där dagens olika rabatter ersätts med en klumpsumma, och ett där rabatterna helt sonika avskaffas. Det sistnämnda skulle innebära att Sverige över en natt får betala 2,5 miljarder kronor mer i EU-avgift. Det kommer inte den svenska regeringen villigt att godta.

Medlemsländerna antar sitt slutliga budgetförslag i slutet av november. Därefter ska parlamentet säga sitt, och olika intressen ska jämkas ihop. Det cypriotiska ordförandeskapet ser gärna ytterligare nedskärningar.

Men EU-parlamentet vill ha en större budget, liksom kommissionen. Sparsamma länder som Sverige, Tyskland och Storbritannien kan därför först behöva kompromissa i rådet, för att därefter tvingas att släppa till mer pengar för att tillfredsställa EU-parlamentet.

Utsikterna till radikala reformer för en modern och tillväxtorienterad budget är mot den bakgrunden små. Europaminister Birgitta Ohlsson har träffande sagt att EU-budgeten är anpassad till 1950-talet.

Men Sverige kan få svårt att få gehör. Det ger inte hopp för framtiden. Medan Kontinentaleuropa halkar allt längre efter USA och Ostasien som forsknings- och utvecklingsregion kommer stödmiljarderna att fortsätta rulla in på storböndernas konton.

Mer läsning

Annons