Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Valet borde handla om jobben, tillväxten och välfärden – inte att slussa pengar till väljargrupper som råkar vara både stora och högljudda.

I en tv-debatt nyligen lovade både Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S) att pensionärerna skulle få mer pengar i plånboken om respektive regeringsalternativ vinner valet i höst. Nu har kampen om pensionärernas röster börjat på allvar. Det är så genomskinligt att det är det partierna håller på med, nu när de börjar prata kronor och ören.

Annons
Pengar i handen. Både regeringen och oppositionen lovar mer pengar till pensionärerna efter valet.foto: scanpix

Pensionärerna är på krigsstigen. Det är nog få som missat att de stora pensionärsorganisationerna är missnöjda med regeringens politik – särskilt stor är upprördheten över jobbskatteavdraget, som endast riktar sig till den arbetande delen av befolkningen.

Regeringen har länge försökt försvara jobbskatteavdraget på ett principiellt plan. Men det är svårt att ständigt säga nej till en grupp som består av omkring 1,7 miljoner potentiella väljare.

Folkpartiet och Kristdemokraterna har i olika omgångar krävt ytterligare skattesänkningar till pensionärerna.

Och i lördags presenterades ett gemensamt alliansförslag: skatterna för pensionärerna ska sänkas med fem miljarder kronor. Enligt regeringskansliets beräkningar betyder det att nästan 85 procent av pensionärerna får en högre disponibel inkomst nästa år. Utan förslaget skulle omkring 84 procent av pensionärerna fått mindre i plån-boken i stället.

Det räcker inte, anser Socialdemokraterna, som i början av mars lanserade en kampanj mot ”den orättvisa pensionärsskatten”. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Thomas Östros bjöd genast över alliansens skattesänkningsförslag. Om Socialdemokraterna kommer till makten ska det på sikt bli lika beskattning för löntagare och pensionärer, lovade han.

Det finns pensionärer som har det mycket knapert, det ska inte förnekas. I många fall handlar det om kvinnor som jobbat deltid och som aldrig tjänat några stora summor. Men bilden av att samtliga pensionärer lever på småsmulor och inte kan hantera en mindre inkomstsänkning stämmer inte. Hela det stora pensionärskollektivet består inte av fattigpensionärer.

I genomsnitt har pensionärerna över 65 år en förmögenhet på omkring 1,2 miljoner kronor – något som till stor del beror på att inflationen åt upp deras huslån. Denna grupp har redan gynnats av flera reformer, som den reformerade fastighetsskatten och den slopade förmögenhetsskatten. Dess-utom får många av dagens pensionärer ut summor som nästkommande generationer kommer att betrakta som avundsvärda. Det beror på att de helt eller delvis får ut sina pensioner via det gamla ATP-systemet, som var betydligt mer generöst än dagens system.

Visst kan det upplevas som irriterande och orättvist att bromsen har slagit till i pensionssystemet. Men det har inte skett på måfå – utan på grund av den största ekonomiska krisen på många decennier. Bromsen i pensionssystemet konstruerades för att se till att systemet inte kollapsar under krisår. Och faktum är att regeringens skattesänkningar redan sett till att sänkningen av pensionerna i de flesta fall blir mycket liten: enligt Alecta blir det en hundralapp i månaden för den som har 14 500 kronor i pension.

Man kunde önska att något av blocken vågade ta fajten med pensionärskollektivet. I stället utlovar båda sidor mer resurser till pensionärerna. Valet borde handla om jobben, tillväxten och välfärden – inte att slussa pengar till väljargrupper som råkar vara både stora och högljudda.

Mer läsning

Annons