Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Valet på söndag är så gott som avgjort men det lär inte tysta dem som i månader högljutt visat sitt missnöje med Putin"

Rysslands näste president heter Vladimir Putin. Något annat vore en överraskning av astronomiska mått.

Annons
Snart byter de plats. Vladimir Putin har hållit sig bakgrunden i fyra år och låtit Dmitrij Medvedev spela frontfigur. På söndag tar Putin åter plats i rampljuset som Rysslands president.

På söndag är det presidentval i Ryssland. Det är inte särskilt spännande – premiärminister Vladimir Putin kommer att vinna. Frågan är bara: med hur mycket.

Att någon annan skulle vinna valet är helt osannolikt, liksom att det skulle krävas en andra valomgång. Putin väntas få cirka två tredjedelar av rösterna, enligt den sista, stora opinionsmätningen före valet.

Det finns demokrati och så finns det ser-ut-som-demokrati. Ryssland hör till den senare kategorin. Det finns förvisso flera kandidater att välja på och de röstberättigade kommer att få lägga sin röst vid allmänna val. Men där upphör egentligen likheterna med vad som kännetecknar en riktig demokrati.

Inför valet har kandidater, som hade kunnat utgöra ett hot mot Putin, förbjudits att ställa upp. Ett opinionstititut gjorde nyligen en omvänd mätning i vilken de tillfrågade ombads säga vilken kandidat de inte kunde tänka sig att rösta på. Den listan toppas av ultranationalisten Vladimir Zjirinovskilj. Kommunistledaren Gennadij Ziuganov hör också dit. Med det startfältet är det inte konstigt att ryssarna väljer Putin.

I den sista, stora rättvända opinionsundersökningen får alltså Putin 66 procent, Ziuganov 15 procent och Zjirinovskij ynka 8 procent. De två återstående kandidaterna får bara 6 respektive 5 procent av väljar-sympatierna.

Helt säker på att valet kommer att gå rätt till kan man inte vara heller. Efter parlamentsvalet den 4 december i fjol var protesterna mot valfusk omfattande och vissa bedömare befarade att det bara var en försmak av vad som komma skulle när det drog ihop sig till presidentval. Rapporterna har redan börjat strömma in från hela landet.

Demonstrationer emot Vladimir Putin har förbjudits på sina håll. I sibiriska Barnaul, till exempel, får invånarna inte protestera mot vare sig parlamentsvalet i december eller mot Putins kandidatur i presidentvalet. Det har de lokala myndigheterna bestämt.

Sedan parlamentsvalet i december har demonstrationerna mot Putin blivit allt fler. Folk har fattat att korruptionen i landet är omfattande och ett hinder för ekonomiska utvecklingen. Men många, även de som avskyr Putin, fattar också att ett helt nytt styre – utan Putin – skulle kunna innebära att Ryssland hamnar ur askan i elden. Det är ett typexempel på att man vet vad man har men inte vad man får.

Putin kallar sig själv en typisk produkt av Sovjetsystemet. Han förklarar beskrivningen med att han, redan som liten, fascinerades av att en enda person kan åstadkomma sådant som hela arméer inte kunde och därför ville bli KGB-agent.

Och visst har han, ensam, åstadkommit mycket. När han vann presidentvalet år 2000 började han centralisera makten och har sedan sett till att behålla den. Visserligen var han tvungen att, åtminstone på pappret lämna den ifrån sig efter två mandatperioder till Dmitrij Medvedev men omvärlden har under dessa sex år ändå utgått ifrån att det är Putin som har dragit i trådarna.

På söndag får marionetteatern ett slut. Putin kommer åter att kliva fram ur kulisserna och det kommer hädanefter inte att råda några som helst tvivel om vem det är som bestämmer i Ryssland.

Valet på söndag är så gott som avgjort men det lär inte tysta dem som i månader högljutt visat sitt missnöje med Putin. Snarare tvärt om.

Mer läsning

Annons