Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välfärdstjänsterna är personliga och kan inte bli mer effektiva på samma sätt som annan produktion.

Kostnaderna för vård och omsorg kommer att ta en ökande andel i anspråk. Det borde lyftas fram mer trots att det är valår.

Annons
Kräver mer. Det blir allt dyrare att klara efterfrågan på vård och omsorg.foto: scanpix

Tankesmedjorna Timbro (marknadsliberal) och Arena idé (socialdemoktratisk) tillsatte nyligen gemensam kommission om välfärdens framtida finansiering. Den skall ledas av den tidigare statssekreteraren Per Borg (S), som redan har utrett frågan.

Tankesmedjorna framhåller att de har vitt skilda utgångspunkter för välfärdspolitiken, men delar en oro över att de här svåra frågorna inte diskuteras tillräckligt. De politiska partierna undviker frågan, trots att utredningar och rapporter återkommande varnar för att gapet växer mellan efterfrågan på vård och omsorg och möjligheterna att klara den med skatter.

Medborgarnas efterfrågan främst på vård och omsorg ökar. Det handlar både om att fler blir äldre och att kraven på stigande standard stiger. Välfärdstjänsterna är personliga och kan inte bli mer effektiva på samma sätt som annan produktion. Därför tar de även med oförändrad standard en stigande andel av resurserna i anspråk så länge inte de anställdas löner löpande släpar efter.

Under flera årtionden löstes det här dilemmat med högre skatter. Från 1930 till 1980 ökade skatternas andel av BNP från 10 till 50 procent.

Därefter har skattetrycket varit ganska konstant och de allra senaste åren till och med minskat något. Den tiden har också inneburit mer av besparingar och politiska ingrepp för att göra välfärdstjänsterna mer effektiva. Fler arbetade timmar över livet ger mer skattepengar att betala för vård och omsorg. I längden blir det ändå svårt att klara fortsatt kostnadskontroll utan att kvalitén kan drabbas. Köer kan delvis förklaras med att pengarna inte räcker lika långt som tidigare

Då måste svåra avvägningar göras. Andra offentligt finansierade områden kan behöva stå tillbaka för att få resurserna att räcka längre. Det har redan hänt på en del områden, som pensionsreformen och det minskade skattestödet till bostäder.

Kommissionen skall undersöka vilka områden medborgarna själva kan betala mer för välfärden. Här pågår redan en utveckling. Köer i vården har gjort att fler tecknar privata sjukförsäkringar. Denna utveckling visar sig också i den lokala politiska kontroversen om Västerås skall erbjuda sina anställda en privat sjukvårdsförsäkring. Lägre tak i arbets- och sjukförsäkringen har bidragit till att fler genom de fackliga organisationerna har skaffat sig en egen tilläggsförsäkring.

I den meningen pågår redan en utveckling där användarna betalar mer utöver vad de har bidragit med via skatten. Å andra sidan har andra områden som barnomsorg omdefinierats till utbildning och därmed fått mindre avgiftsfinansiering.

Det vore bra om politikerna mer tydligt kunde fatta beslut om vad det offentliga åtagandet skall vara och hur betalningen skall ske. Annars är risken stor att välfärden rullas tillbaka på fel ställen. Privata sjukförsäkringar i stor skala kan riskera att undergräva stora gruppers betalningsvilja för den offentliga vården. Det kan det finnas andra områden där högre egenavgifter eller privata tilläggsförsäkringar är mer motiverade.

Det här är besvärliga frågor. särskilt ett valår. Den hårda blockpolitiken gör det än svårare att lämna blottor genom att lägga fram kontroversiella förslag Därför är det välkommet att de ideologiska motståndarna Timbro och Arena idé är beredda att tillsammans lyfta upp frågan om hur pengarna i framtiden skall räcka till välfärden.

Mer läsning

Annons