Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Väljarna är tydligen inte särskilt sentimentala.

Väljarna är sällan sentimentala och det är besvärligt för mindre partier i koalitionsregeringar. Det visar kommunvalen i Norge.

Annons
Siktar på makten. Höyres ledare Erna Solberg var det norska valets stora segrare.foto: Scanpix

Det gick bra för de norska Socialdemokraterna (Arbeiderpartiet) i kommun- och fylketings (landstings) valen i Norge. Men inte så bra som det såg ut att gå de första veckorna efter terrordåden som riktade sig mot Arbeiderpartiet och drabbade ungdomsförbundet ohyggligt hårt. Statsminister Jens Stoltenbergs värdiga och lugna uppträdande bidrog säkert också till att Arbeiderpartiet fick kraftigt ökat opinionsstöd.

Men de senaste veckorna har opinionsmätningarna visat på vikande stöd jämfört med toppnoteringarna alldeles efter terror-dåden. Arbeiderpartiet gjorde dock ett bra kommun- och fylketingsval jämfört med förra gången. Liksom i Sverige har partierna inte exakt lika stöd i de båda valen. Nationellt fick Arbeiderpartiet 31,7 procent i kommunvalen och 33,1 procent i fylketingsvalen.

Resultaten innebär dock en tillbakagång jämfört med valet till stortinget 2009, då Arbeiderpartiet fick 35,4 procent.

Den stora segraren var borgerliga Höyre (Moderaternas systerparti), som med över 27 procent ökade kraftigt jämfört både med kommun-, fylketings- och stortingsvalen. De stora förlorarna var högerpopulistiska Fremskrittspartiet som med 11-12 procent halverades jämfört med stortingsvalet 2009. Även Socialistisk venstre (ung Vänsterpartiet med inslag av Miljöpartiet) gjorde ett katastrofalt dåligt val och fick bara drygt 4 procent. Partiledaren och ministern Kristin Halvorsen har redan tillkännagivit sin avgång och Socialistisk venstre (SV) kan komma att lämna regeringen. Det är inte bara i Sverige mindre partier har svårt att hävda sig i koalitionsregeringar. Den röd-gröna regeringen försvagas därmed av SV:s nederlag.

Det fanns förväntningar om ett betydligt högre valdeltagande som ett sätt att markera stöd för demokratin. Men det slog inte in, valdeltagandet var bara drygt 60 procent, ungefär som förra gången.

Skilda valdagar brukar också ge lägre valdeltagande, vilket gör mobiliseringen viktigare för partierna. Valforskare trodde att Arbeiderpartiets framgång berodde på ökad mobilisering, men att den togs ut av att anhängare till Fremskrittspartiet, som haft terroristen Anders Behring Breivik som medlem, avstod från att rösta.

Väljarna är tydligen inte särskilt sentimentala. Sympatier efter attentat eller olyckor tonar ganska snabbt bort. I grunden är det ändå bra. Demokratin vinner på att olyckor, mord eller attentat inte avgör valen.

Fremskrittspartiets stora förlust kan stärka det borgerliga regeringsalternativet. Fremskrittspartiet räknas in i oppositionen. Men medan Höyre kan regera med Fremskrittspartiet är mittenpartierna liberala venstre och Kristelig folkeparti mer skeptiska. Med ett försvagat Fremskrittsparti kan mittenväljare lättare rösta på oppositionen utan att riskera ett starkt högerpopulistiskt inflytande över en ny regering.

Norge påminner för övrigt om Västerås när det gäller valutslag. Här fick de rödgröna fler mandat trots att den borgerliga Alliansen fick flest röster. I Norge fick oppositionen fler röster än regeringspartierna i de två senaste valen, men valsystemet gav dem färre mandat! Så när det om två år blir stortingsval ställs av allt att döma den rödgröna regeringen, om den alls består, inför en svår utmaning.

Mer läsning

Annons