Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vanstyre och korruption går inte att bekämpa utan kontroll av dem som styr. Så även i Kina.

Kina har haft en snabb ekonomisk utveckling med ökat välstånd. Men dagens stora utmaningar blir svårare att möta med fortsatt partidiktatur.

Annons
Bekant symbol. Kinas kommunistparti har kongress och ska välja nya ledare. Hammaren och skäran visar att på de kommunistiska rötterna och partiet vill heller inte dela makten med andra.foto: scanpix

Kina förväntas inom tio år gå förbi USA och bli världens största ekonomi. Därför är partikongressen som inleddes i går väl så viktig för världen som presidentvalet i USA. Kongressen ska utse ny generalsekretare, som sedan väljs till president, politbyrå och politbyråns mäktiga ständiga utskott. Presidenten, som väntas bli Xi Jinping och premiärministern, som väntas bli Li Keqiang, sitter i tio år.

De behöver inte likt USA:s president möta öppna medtävlare eller ställa upp i en oviss omvalskampanj. De kan visserligen avsättas efter interna maktkamper, men i normalfallet styr de Kina i ett årtionde.

Kontrasten mellan partidiktaturen Kina och den ovissa och öppna kampen i demokratin USA blir extra tydlig när valen sker så nära varandra. I Kina betraktas till och med brevduvor som en säkerhetsrisk under kongressen.

De kinesiska ledarna har under de senaste årens kriser med till synes större tillförsikt försvarat partistyret. De kan peka på Kinas snabba tillväxttakt och ökande inflytande i världen. Kina lånar pengar till USA och investerar kraftigt i många länder, inte minst i Afrika.

Medan de styrande i demokratierna har svårt att enas om effektiva motåtgärder mot kriserna ångar Kina på år efter år. Eurokrisen i EU och budgetkrisen i USA har inte varit någon god reklam för demokratin som styresform.

Så har det dock låtit förut. Sovjetledarna brukade skryta över höga tillväxttal och att de ekonomiskt skulle gå om västvärlden. Men när kommunismen föll visade det sig hur dåligt och slösaktigt ekonomin i själva verket fungerade. Kina har en viktig fördel jämfört med Sovjet. Sedan partiet begravde maoismens vansinniga ekonomiska politik har utrymmet för marknaden ökat inom landet. Handeln med omvärlden har också ökat kraftigt. Kinas starka tillväxt har varit exportledd.

Nu står Kina inför nya och annorlunda utmaningar. Kineserna behöver börja konsumera mer själva. Landet kan inte förlita sig på att andra länder ska köpa kinesiska varor. Men utan ett socialt skyddsnät och hyfsade pensioner sparar människor hellre än konsumerar. Den ekonomiska ojämlikheten har ökat kraftigt och skapar missnöje med de styrande.

Miljöproblemen är stora, användningen främst av kol hotar miljön i Kina och i resten av världen.

Den hårda ettbarnspolitiken gör att Kina får en stor andel äldre. När fler blir äldre får de som jobbar fler att försörja. Ett bekant ¿problem i länder som Sverige, men svårare att lösa när förändringen sker innan landet har blivit rikt. En minskande befolkning kan behöva mötas med ökad invandring, något Kina saknar erfarenhet av.

Nationalismen är växande, delvis påhejad av ledarna för att avleda missnöje. Men risken är att den blir svår att kontrollera och leder till en äventyrlig utrikespolitik.

Alltfler klagar allt mer på den omfattande och ökande korruptionen. Den avgående presidenten och generalsekreteraren Hu Jintao talade i sitt inledningstal om att korruptionen måste bekämpas.

Så brukar diktatorer säga. Men vanstyre och korruption går inte att effektivt bekämpa utan öppenhet och kontroll av de styrande. Det lär även gälla i stormakten Kina.

Mer läsning

Annons