Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Världen får fortsätta att laga efter läglighet

Internationella domstolens utslag om Kosovo ger ingen vägledning för andra konflikter. När det gäller att dela länder blir finns inga tydliga principer, utan tidigare agerande, styrkeförhållanden och internationellt stöd blir avgörande.

Annons

FN:s internationella domstols utslag om Kosovo har en förlorare, men få tydliga vinnare. Förloraren är Serbien som tog fallet till domstol. Landet hoppades få ett beslut om att Kosovos ensidiga självständighetsförklaringen var olaglig.

Så blev det inte. Domstolen slog i stället fast Kosovo inte bröt mot internationell rätt genom självständighetsförklaringen. Beslutet innebär dock bara att det inte var olagligt att förklara sig självständigt, men domstolen tar inte ställning till om självständigheten i sig bör erkännas.

Därför har egentligen inte så mycket hänt i själva sakfrågan. Kanske kan domstolsutslaget leda till att fler länder Sverige erkänner Kosovo. Landet har hittills erkänts bland annat av USA och de flesta EU-länderna, däribland Sverige.

Länder med egna minoriteter och självständighetsrörelser har varit mer negativa. Det är ingen slump att EU-länderna Spanien, Rumänien, Slovakien, Grekland och Cypern inte har erkänt Kosovo. Detsamma gäller länder som Ryssland, Kina och Indien, alla med många minoriteter. Ryssland agerar dock helt principlöst genom att erkänna utbrytarprovinserna i Georgien.

Anhängarna av Kosovos självständighet betonar å sin sida att detta var en mycket speciell situation. Serberna hade uppträtt som förtryckare och blivit utdrivna av Nato. Kosovo hade i flera år administrerats av FN. Tysklands utrikesminister besökte just Cypern och menade att Kosovos självständighet inte på något sätt innebar att den turkcypriotiska norra delen skulle ha rätt att bryta sig loss.

Bosnienserbernas ledare Milorad Dodik tyckte dock att utslaget också borde ge de bosniska serberna rätt att lämna Bosnien. Så lär det dock inte bli. Där finns ett starkt internationellt stöd för att inte dela Bosnien och serberna var mest aggressiva och begick flest övergrepp under kriget i Bosnien.

Frågan har också väckts om att dela Kosovo och låta den norra serbiskdominerade delen ingå i Serbien. Det är inte heller sannolikt. Däremot skulle kanske en ”Ålandslösning”, där serberna i praktiken får en långtgående språklig autonomi kunna vara en lösning.

Det finns således ingen tydlig princip när det gäller vilka grupper som har rätt att bli självständiga, eller om minoriteter i nybildade stater i sin tur skall ha rätt att förklara sig självständiga eller kunna stanna kvar i den tidigare statsbildningen. Problemet har inte bara aktualiserats i det oroliga forna Jugoslavien, utan också i det fredliga och demokratiska Kanada i samband med självständighetskrav i den franskspråkiga provinsen Québec.

Världssamfundet får fortsätta att laga efter läglighet när det handlar om självständighetskrav. De som har varit förtryckta, utsatta för övergrepp eller folkmord har större möjlighet att få stöd för att bli självständiga. Geopolitiska överväganden kan spela in, liksom hur man själv har uppträtt. Utpekade angripare som serberna har svårare att hävda sig.

Mer läsning

Annons