Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi håller vi på att förändra vår syn på vad vård är

Rätten att välja vilken vård du vill ha är ett tema som börjat genom-syra vården. Det kan innebära att frihet ibland måste vägas mot säkerhet. Men till vilket pris?

Annons
Vården i fokus. Det verkar som vården har blivit en valfråga. Vi ska välja vilket parti som har den bästa vårdpolitiken och sjuka ska välja vilken vård de vill ha.

Demens är en sjukdom som länge sågs som oförklarlig. På senare tid har kunskaperna ökat och nya forskningsrön har fått stort genomslag. Till följd av detta har allmänhetens attityd till sjukdomen sakta börjat förändras. Nu har vi på allvar börjat ifrågasätta hur vi ska behandla personer med demens.

I maj kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. De förespråkar en vård där individen är i centrum. På nyhetsplats pratar VLT i dag med Jaques Fresnais som är enhetschef för tre äldreboenden. Han gillar att man värnar om friheten, även om det ibland kan innebära att säkerhet äventyras. Till exempel får man på inget sätt hindra demenssjuka från att gå ut, trots att de finns risk att de kan skada sig.

Mest kontroversiellt är kanske hur synen på anhöriga förändrats. Demens beskrivs ofta som en anhörigsjukdom. Att uppleva hur en närstående förändras av demens kan vara värre än att ha demens. Ändå har anhörigas inflytande minskat. I dag kan enbart den sjuke själv som ska bestämma över sin tillvaro.

Utvecklingen inom demensvården är en del av en större omsorgsförändring där idén att individen själv bäst kan avgöra vad han eller hon behöver är genomgående tema. Det har gett människor mer frihet och integritet. Det visar också att vi håller vi på att förändra vår syn på vad vård är.

Det viktigt att prata om vilka faktorer som påverkar individens val. Många äldre är till exempel rädda för att vara samhället till last. De gynnas inte av en vård som baseras på att den sjuke själv ska uttrycka hur mycket hjälp han eller hon vill ha. Råd och påtryckningar från anhöriga, personal och utomstående kan också påverka individens åsikter. Dessutom kan insikt om och acceptans av sjukdomen göra att vissa får svårt att be om den sorts vård de behöver.

Det är också intressant att titta på trenden i ett större perspektiv. Steget är inte långt från att bestämma över sitt liv till att bestämma om man ska leva. Det tyder på att vi är på väg mot ett samhälle som tillåter aktiv dödshjälp?

Den mer personcentrerade vården för-ändrar också vårdpersonalens uppdrag. Läkare, sköterskor och vårdbiträden kommer behöva mer tid för att kunna lyssna in och förstå de äldres behov. Tid som i dagsläget inte finns.

Enligt Svenskt Demens Centrum kommer det finnas cirka 180 000 demenssjuka om femton år. Och om befolkningsutvecklingen fortsätter kommer så många som 240 000 personer ha demens år 2050.

Därför är det hög tid att vi bestämmer oss för hur vi vill att framtidens vård ska se ut. Folkpartiledaren Jan Björklund vill införa en lag som bland annat garanterar att äldre par ska få fortsätta bo ihop fastän de har olika vårbehov och annars skulle ha placerats i olika boenden.

Självklart ska man få bestämma vem man vill bo tillsammans med. Det är en mänsklig rättighet att ha makten över sin egen tillvaro. Samtidigt har inte alla möjlighet att utnyttja den makten. Frågan är mer komplicerad än den först verkar. I slut-ändan handlar det om hur högt vi värderar vår frihet.

Mer läsning

Annons