Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vinnaren i franska valet får det inte lätt.

Valsystem och väljarmissnöje ger överbud och verklighetsflykt i fransk valrörelse.

Annons
Ilskna väljare. Franska stålarbetare protesterar mot nedskärningar och arbetslöshet.

I dag börjar den officiella franska val-rörelsen. Då ska alla kandidater behandlas lika, vilket borde ge mindre utrymme åt de två huvudkandidaterna socialisten François Hollande och den borgerliga presidenten Nicolas Sarkozy.

Frankrike är efter Tyskland EU:s viktigaste land och en stor handelspartner för Sverige. Därför påverkar det franska valet också här hemma. Ekonomiska problem slår mot handeln och en politisk kris skulle få återverkningar inom EU.

På söndag om knappt två veckor är den första valomgången med många kandidater. Om ingen kandidat får hälften eller mer av rösterna blir det en andra omgång i början av maj mellan de två som fick flest röster. Därefter blir det parlamentsval i enpersonsvalkretsar i juni, vilka också hålls i två omgångar. I den första krävs minst 50 procent för att bli vald, i den andra valomgången vinner kandidaten med flest röster. Därför brukar partierna bilda allianser i den andra valomgången för att vinna fler mandat tillsammans.

Valrörelsen har hittills inte varit särskilt upplyftande. Frankrike har på sikt besvärliga ekonomiska problem. Ska landet klara euromedlemskapet väl måste det hållas jämna steg med Tyskland. Men det har man hittills inte lyckats med. Eurozonens finanspakt, som är bindande för Frankrike, gör att det snarare behövs åtstramningar än ökade utgifter.

Det kärva läget har inte präglat valrörelsen. Över 30 procent av väljarna ska enligt opinionsmätningarna rösta för populist-kandidater till höger och vänster. Höger-populistiska Marine Le Pen, som spelar på EU-motstånd samt rädsla för islam och invandring, har visserligen tappat stöd. Men hon har enligt mätningarna ändå runt 15 procent. Den förenade vänsterns kandidat Jean-Luc Mélenchon har stigit i mätningarna och slåss nu med Le Pen om tredjeplatsen. Han kräver 100 (!) procents marginalskatt för rika, pension vid 60 års ålder, kraftiga lönehöjningar för lågavlönade, kritiserar EU och vill gå ur Nato Därutöver tillkommer några procent för andra kandidater långt till höger eller vänster.

Socialisten Hollande ligger lågt och spelar på missnöjet med Sarkozy. Men han har ändå lovat höjda marginalskatter för högst avlönade, fler anställda i skolor och en omförhandling av finanspakten.

Sarkozy är mer försiktig och har varnat för de andra kandidaternas ekonomiska äventyrligheter. Men han ställer samtidigt löften om en hårdare invandringspolitik och har skamlöst utnyttjat terroristdåden för att visa handlingskraft och slå till mot islamister. Allt för att locka väljare från Le Pen. Sarkozy ger intryck av att driva en kampanj i opposition, trots att han har varit president i fem år.

Det franska valsystemet lockar till överdrivna vallöften. Presidenten har stor makt och sitter i fem år. Modellen med två omgångar i parlamentsvalet brukar ge den ena sidan klar majoritet. Valen ligger med avsikt nära varandra för att gynna den nyvalde presidentens parti.

Vinnaren får därför oftast egen majoritet i parlamentet i fem år och sitter som president lika länge. Det blir därför frestande att lova runt för att vinna valet och hoppas att väljarna efter fem år har glömt brutna vallöften.

Men den här gången kan skillnaden mellan löften och verklighet snabbt bli brutal. Vinnaren får det inte lätt.

Mer läsning

Annons