Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Falsk nederbörd

Artikel 0 av 50
Väderskolan
Visa alla artiklar

Väderradar är ett mycket bra hjälpmedel för meteorologer att följa nederbörd och göra framförallt korta nederbördsprognoser.

Annons

 Men det är inte alltid det som ser som nederbörd på radarbilden faktiskt är det. I Sverige har vi idag 12st väderradarer och genom samarbete med våra grannländer kan vi följa nederbörd över i stort sett hela Norden. En väderradar sänder iväg en puls upp genom troposfären för att beräkna eventuell nederbörd från molnen.

Den är anpassad så att pulsen huvudsakligen reflekteras mot regndroppar och iskristaller, men det finns störande effekter som kan ge upphov till radarekon som kan tolkas som nederbörd men inte är det. T.ex. om det finns inversioner i atmosfären kan radarstrålen reflekteras mot dessa ner i marken och man får så kallade markekon. Även insekter och flockar av flyttfåglar kan registreras och misstolkas som nederbörd. På senare tid har man även upptäckt falska ekon från vindkraftparker belägna i närheten av radarstationerna.

Men det är inte bara falska ekon som kan ställa till problem. Nederbörden kan också vara ”osynlig” då den faller ur lägre liggande moln på långt avstånd från radaren. Radarstrålen kan då passera ovanför nederbörden. Man bör alltså alltid jämföra med satellitbilder och markobservationer för att få en korrekt bild av väderläget.

Alla artiklar i
Väderskolan
Annons