Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Orkade inte vänta på skolans utredning

Det kan ta upp till ett år för ett barn att få en tid hos en skolpsykolog. Linda Karlsson tröttnade på att vänta och sökte privat hjälp för sin son.

Linda Karlsson har länge känt att något inte har stämt för hennes son i skolan. Pojken blev diagnostiserad med dyslexi i lågstadiet. Men trots alla åtgärdsprogram fungerade inte hans skolgång.

– Jag har fått tre, fyra samtal i veckan om att han stör på lektionerna. Jag har gjort allt, men det har ändå inte gått.

En tuff händelse var när sonen, som nu går på högstadiet på Skiljeboskolan, klättrade ut genom klassrummets fönster och ut på fasaden.

– Han hade kunnat dra med sig andra. Han hade kunnat skada sig!

Linda Karlsson har i fyra års tid bett två olika skolor att utreda sonen för misstänkt ADHD utan att få gehör.

I årskurs 6 fick hon rådet att vända sig direkt till barn- och ungdomspsykiatrin. Men de skickade tillbaka remissen med hänvisningen att det var skolans ansvar.

Till slut valde familjen att göra utredningen privat och själva betala de 15 000 kronorna det kostade.

Utredningen visar att Lindas son mycket riktigt har ADHD.

– Det var en lättnad. Äntligen kan jag förstå mitt barn, för på sätt och vis har jag haft svårt tidigare, säger hon.

Linda Karlsson får tårar i ögonen när hon berättar om frustrationen innan diagnosen.

Hon hoppas att situationen löser sig för hennes son, men vill ändå lyfta frågan för att hjälpa andra föräldrar.

– Det handlar om ett barns liv. Det får aldrig bli en kostnadsfråga.

Har du fått uppfattningen att kostnaden gör att skolan inte vill utreda?

– Det är klart det är en kostnadsfråga. Varför ska rektorn annars avgöra om man ska utreda?

Lars Nordin, rektor på Skiljeboskolan vill inte kommentera det enskilda fallet.

– Vi har rutiner som vi följer när det gäller att göra utredningar på barn, säger han.

Men köerna till skolpsykologen som är ansvarig för Skiljeboskolan, och flera andra skolor, är långa.

Enligt Lars Nordin har psykologen så många utredningar på sitt bord att bara utredningarna skulle ta ett år att beta av.

Högst prioriterade i högen är barn som skulle kunna komma i fråga för särskola, vilket gör att andra kan få vänta längre.

– Det är långa väntetider, ja. Det som skulle behövas är att anställa fler skolpsykologer, men det är ett beslut som tas på högre nivå, säger Lars Nordin.

När det är extra högt tryck tar skolorna in psykologer utifrån.

Att det är rektorn som tar beslutet om elever ska utredas eller inte är ingen kostnadsfråga, menar Lars Nordin.

– Det är vårt elevhälsoteam som är sakkunniga. Jag godkänner deras förslag.

Så utreds barn i skolan

Skolans elevhälsoteam bildar sig en uppfattning om elevens svårigheter, till exempel genom att observera i klassrummet. Redan här kan undervisningen anpassas och barnet få extra hjälp.

Rektorn godkänner teamets bedömning.

Om barnet ska utredas får han eller hon träffa en skolpsykolog som har ansvar för flera skolor. Hit är det långa väntetider.

Efter diagnos får barnet eventuellt mediciner, ibland mer stöd och anpassad undervisning än tidigare. En del barn förs över till särskolan.