Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prästgärdet giftigare än väntat

Just nu pågår saneringen av den mark där Tekniska hårdkrom en gång agerade. Gifthalterna har visat sig vara betydligt högre än förväntat.

Annons

Det känns inte på lukten och det syns inte på marken. Vid Prästgärdet i Arboga blommar fortfarande rölleka, rödklöver och smörblommor. Men under markytan vilar en hel rad miljöskadliga ämnen.

Saneringen påbörjades i april och väntas vara klar under hösten. Än så länge tror Fredrik Nilsson, platschef vid Prästgärdet, att tidsplanen kommer hålla. Men marken är mer förorenad än vad förundersökningarna tydde på. Särskilt kromhalterna slår i höjden.

– Det visade sig att föroreningarna har runnit längs med berget och spridit sig på ett större område än vi först trott, säger Fredrik Nilsson från det inhyrda företaget Eko Tec.

Men han tycker ändå att saneringen av det 1,5 hektar stora området löper på bra.

– Just nu håller vi på att schakta marken och hittills har allt fungerat väl. Vi hoppas vara klara i augusti eller början på september, säger Fredrik Nilsson.

Länsstyrelsen har bedömt att det finns en mycket stor risk för människor och miljö i området och Prästgärdet är därför ett av länets ”klass 1 – områden”.

Hur krom påverkar människa och natur beror på hur ämnet reagerar med sin omgivning. Krom finns nämligen i flera former. Så kallat sexvärt krom är den giftigaste sorten och kan leda till allergiska reaktioner.

Vid inandning kan sexvärt korm till och med vara cancerframkallande. Det sexvärda kromet är ett av de ämnen det finns mest av under marken vid Prästgärdet.

Matilda Andersson är miljökontrollant vid platsen och menar att den största faran vid

Prästgärdet är att vattenmiljön påverkas av de höga halterna.

– Det är flera ämnen här som överskrider de gränsvärden som naturskyddsverket satt upp. Men det bedöms inte vara farligt för människor att vistas här under kortare stunder, förklarar hon .

Matilda Andersson arbetar för miljökontrollföretaget Structor som ansvarar för att ta dagliga markprover på Prästgärdet. Hon utför tester på plats och bedömer vilka platser som borde analyseras noggrannare på labb.

Matilda förklarar att halterna varierar mycket vid Prästgärdet. På vissa ställen har krom och tungmetaller ansamlats mer än på andra.

– Det är vanligt med förhöjda halter av tungmetaller på gamla industriområden, säger Matilda.

– Men Prästgärdet skiljer sig lite från hur det brukar se ut eftersom det inte syns att det har legat en industri här. Det här skulle kunna vara vilken åker som helst, fortsätter hon och sveper med armen över de fortfarande gräsbeklädda delarna av Prästgärdet.

Hasse Göransson bor på Stationsgatan, strax intill det förorenade området. Han är inte övertygad om att saneringen verkligen är nödvändig.

– För sextio år sedan lekte det ungar på det där gärdet och de mår hur bra som helst i dag, menar han.

– För min del spelar det ingen roll om de tar bort skiten, jag är ändå så gammal redan säger Hasse Göransson.

Också Inga-lill och Sven-Erik Trygg bor bredvid området. De tycker däremot att platsen borde ha sanerats för länge sedan.

– Det är på tiden att man gör något åt det, säger Inga-lill Trygg och får medhåll av sin make.

Ingen av grannarna tycker att saneringen märks särskilt mycket.

– Det är en del maskiner här om dagarna, men inget som stör. Jag tycker mest synd om grabbarna som får sitta där och gräva hela dagarna, säger Hasse Göransson.

När saneringen väl är avslutad är tanken att marken ska se ut som den gjorde innan grävarbetet påbörjades. Den väg som nu korsar Prästgärdet kommer täckas med jord.

– Det kommer bli åkermark här igen och det ska kunna bli rent nog för att odla här om man skulle vilja, säger Fredrik Nilsson.

Mikael Norman på Tekniska kontoret är projektansvarig för saneringen. Även han tycker att arbetet går bra.

– Hittills har 13 000 ton förorenad jord bytts ut mot ny ren jord. Vi vet ännu inte hur mycket som kommer flyttas totalt, men jag hoppas arbetet fortsätter gå lika smidigt som det gjort hittills.

Vad händer med den förorenade jorden?

– Den läggs på deponi i Sala eller Västerås beroende på hur mycket gifter den innehåller.

Jordprovsanalys

Så går det till: De prover som visar högre värden än andra skickas till labb för vidare analys. Men oavsett testresultat tas minst ett prov per tjugofem kubik jord och vart femte av dessa skickas analyseras ytterligare på laboratorium i Eskilstuna.

De metaller som har analyreats på Prästgärdet är:

Arsenik, barium, kadmium, k-bolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink.

Annons