Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reformationen blev startpunkt för välfärdsstaten

Påven besöker Sverige för försoningsmöte och framtida gemenskap

En gång katolsk. Domkyrkan har varit en katolsk kyrka

Den 31 oktober kommer påven Franciskus till Sverige och Lund. Tillsammans med Lutherska världsförbundets ordförande Munib Younan och generalsekreteraren Martin Junge står han som värd för ett stort försonings- och framtidsmöte.

Mötet blir för oss en startpunkt för ett år om reformationen. Det är nästa år 500 år sedan Martin Luther gjorde sina teser offentliga i Wittenberg.

När Svenska kyrkan nästa år lyfter fram 500 år av reformation står Västerås i centrum. I mars kommer en ambulerande tysk utställning.

Den angör totalt 67 städer i Europa som var centrala under reformationen. Med start i Geneve besöker man världsstäder som Rom, London och Berlin innan turnén slutar i Wittenberg.

Den enda stad i Sverige som besöks är Västerås! I början av juni arrangeras sedan en stor internationell stadsfestival i området från Stora torget till Domkyrkan och under större delen av året finns en specialutställning Reformation pågår i katedralen.

Att Västerås blir ett centrum nästa år är inte så konstigt. Här lade Gustav Vasa grunden för reformationen vid riksdagen år 1527.

I Västerås fanns den siste med påvens gillande invigde katolske biskopen i Svenska kyrkan, Peder Månsson. Som hans efterträdare tillträdde den förste aktive reformatoriske biskopen Henrik Jönsson redan år 1536.

Reformationen var en jäsningsprocess över hela Europa som öppnade upp för en ny tid. Det är därför på tiden att vi börjar skilja reformationens rörelse i Sverige från Gustav Vasas person.

Reformationen, i många andra länder på kontinenten talar man hellre om renässansen, blev startpunkten för den svenska välfärdsstaten. Bibeln översattes till folkspråk och tillsammans med ett fokuserande på lärande drev den på läskunnigheten.

Den myndiggjorda människan klev fram under seklerna efter reformationen och kyrksocknen var grunden för det lokala samhällsbygget. Här rymdes vård, skola och omsorg.

Det går inte att tala om den svenska välfärdsstaten utan att nämna Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius (1619 – 1646). Han startade Sveriges första skola för flickor, han grundade det första gymnasiet och han använde stiftets församlingar och kyrksocknar för att organisera fattigvården i Dalarna och Västmanland. Ett systematiskt arbete för att bygga omsorg och trygghet som bär än idag.

Men de 500 åren av reformation ger också anledning till självkritik. Relationen mellan stat och kyrka var självklar också under den katolska tiden i Sverige, men den formaliserades ytterligare under 1500-talet.

Det betydde framväxten av en enhetskultur där det fanns en kung, en kyrka, och alltmer ett enda folk. Utvecklingen var densamma i katolska länder som Spanien och Frankrike och följden blev svårigheter att möta mångfald.

I en nutid när fredlig samexistens är en ödesfråga har flera stater i Europa ett arv av enhet genom likhet. Vi ser problemen inte minst i Europas hantering av flyktingfrågan. Där måste jag erkänna att kyrkorna efter reformationen bidragit till enfalden.

Vid mötet i Lund mellan påven och ledningen för det lutherska världsförbundet skrivs för första gången en gemensam historia. Den är tydligt formulerad i skriften Från konflikt till gemenskap och den blickar framåt, mot de gemensamma utmaningarna istället för att fokusera de historiska skiljelinjerna.

Här finns en viktig riktlinje. Vi ska inte bygga identitet på andras bekostnad. Det gjordes under reformationen och nu är det tid att lära av historien.

Vi ska skapa framtid tillsammans med andra. Bygga identitet inte utifrån olikhet utan utifrån det som förenar.

Varje tid behöver sin reformation. Varje tid är fri att göra det bästa utifrån sin historiska bas och utifrån nutidens förutsättningar. Det är också så vi formulerat reformationsåret 2017 i Västerås stift, vi är fria att förändra.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel