Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Resistenta bakterier – så många drabbas

Annons
Sedan Fleming upptäckte penicillinet 1928 har antibiotikan räddat miljontals liv. Detta riskerar att omintetgöras om inte kraftfulla åtgärder vidtas. Foto: TT

Antalet patienter med antibiotikaresistenta bakterier ökar. Det visar nya siffror från Folkhälsomyndigheten. Nu krävs kraftfulla satsningar på medicinsk forskning för att hitta nya sätt att behandla infektioner och motarbeta problemet.

Enligt Folkhälsomyndigheten drabbades förra året 226 personer i Västmanland av ESBL-bildande bakterier, den vanligaste sorten av antibiotikaresistenta bakterier i Sverige. I hela landet drabbades 9 583 personer, vilket är en ökning med 688 fall jämfört med 2014 och innebär att den antibiotika som normalt används inte längre fungerar.

Men antibiotikaresistensen bryr sig inte om lands- eller länsgränser. Redan nu dör varje år 700 000 personer världen över till följd av resistenta bakterier. Om inget görs beräknas denna siffra stiga till svindlande 10 miljoner 2050. Det innebär att resistenta bakterier skulle döda en person var tredje sekund – eller ungefär 45 personer under tiden du läser den här artikeln.

Förutom ett stort mänskligt lidande handlar det också om enorma ekonomiska värden. Kostnaderna fram till 2050 kan bli så höga som 100 biljoner dollar.

Sedan Fleming upptäckte penicillinet 1928 har antibiotikan räddat miljontals liv. Exempelvis sjönk spädbarnsdödligheten drastiskt när luftvägsinfektioner och akuta infektionssjukdomar kunde botas. I dag är spädbarnsdödligheten i Sverige 0,3 procent, jämfört med 10 procent i början av 1900-talet. Detta riskerar att omintetgöras om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

En positiv trend är att användningen av antibiotika minskar i Sverige. Det är dock stora regionala skillnader och inte ett enda län når de nationella målen. I Västmanland skrevs år 2015 323 recept ut per 1 000 invånare. För att nå målet måste förskrivningen minska med 23 procent i Västmanland.

Kampen mot antibiotikaresistenta bakterier måste föras på flera fronter och i samarbete världen över. Dels genom åtgärder för att förebygga infektioner och smittspridning och minska förskrivningen av antibiotika, dels genom en kraftig satsning på forskning för att utveckla nya sätt att behandla infektioner.

Det är bråttom – utvecklingen av nya typer av antibiotika går långsammare än utvecklingen av resistenta bakterier. Därför måste forskningssatsningarna intensifieras och utvecklingen av nya läkemedel snabbas på.

Anna Nilsson Vindefjärd

Johan Dabrosin Söderholm

generalsekreterare Forska!Sverige

dekanus medicinska fakulteten

Håkan Hanberger

Linköpings universitet

professor Linköpings universitet,

ordförande Svenska Läkaresällskapets referensgrupp för antibiotikafrågor

Mats Ulfendahl

professor Karolinska institutet

ordförande Svenska Läkaresällskapets

forskningsdelegation

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons