Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så synar du fakturabluffarna

Och de här företagen ska du se upp med!

Annons
Totalt gjordes mer än 14 000 anmälningar om  fakturabedrägerier förra året. Som företagare gäller det att ha koll. Har du inte beställt det fakturan avser, eller känner att du lurats att beställa det, då är det en bluffaktura.

De ser ut som vanliga räkningar, men är för saker du inte beställt. Företagare, organisationer och myndigheter utsätts hela tiden för fakturaskojare. Hur upptäcker man bluffen och vad gör man åt det?

Plötsligt dimper det ned ett betalningskrav på något du inte beställt eller lurats att beställa. Kanske känns det lättast att bara betala om det inte rör sig om stora summor, men då har fakturaskojarna vunnit. Totalt gjordes mer än 14 000 anmälningar om fakturabedrägerier förra året, en ökning med över 20 procent jämfört med året innan, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Anders Nyman, journalist och expert på blufffakturor, driver konsumentsajten Knyt.se

– Du måste ha koll. Har du inte beställt det fakturan avser, eller känner att du lurats att beställa det, då är det en bluffaktura. Samma sak när du blir uppringd av en säljare, eller får en uppdateringsblankett. Låt dig aldrig stressas att tacka ja, skriva under eller betala, utan att kolla upp motparten, säger han.

En bluffaktura kan dels vara en riktig faktura på något du antingen inte beställt eller vilseletts att beställa, och dels så kallade erbjudandefakturor som liknar en riktig faktura, men där det i det finstilta framgår att det inte finns någon betalningsplikt.

– Till sist har vi det mest ökända exemplet: Uppdateringsblanketterna från till exempel Bolagsupplysningen och Nummerupplysningen, som innebär att man ingår ett avtal om man rättar uppgifterna och skriver på – och där man då får en riktig faktura efteråt, säger Anders Nyman.

Hur vanligt är det med bluffakturor?

– Jag skulle vilja säga att alla företagare, organisationer och myndigheter löpande får bluffakturor eller utsätts för bedrägeriförsök från fakturaskojare, via post, mejl eller telefon, säger Anders Nyman.

Vad ska man göra om man fått en bluffaktura?

– Kontakta den som skickat fakturan och bestrid den. Gör det skriftligt via e-post, och förklara tydligt varför du anser att du inte ska betala. Enligt avtalslagen finns det möjlighet att häva avtal där motparten vilselett dig, eller där du skrivit på av misstag, säger Anders Nyman.

Vad gör man om man inser det för sent och redan har betalat?

– Har du betalat så är pengarna med största sannolikhet förlorade. Polisanmäl, varna företagarorganisationer och dela din historia med andra för att varna.

Anders har själv drabbats av blufförsök flera gånger.

– Mitt första möte med fakturaskojare var för tolv år sedan. Så kallade domänskojare ringde företaget jag jobbade för och påstod att någon annan ville registrera vårt företagsnamn som domännamn. Jag sökte på nätet under samtalet och synade snabbt bluffen.

En annan som drabbats av fakturaskojare är företagaren Carina Blomgren. Hon är en av dem som fått en så kallad uppdateringsblankett från ett estländskt företag där hon uppmanades att fylla i och uppdatera sina uppgifter.

– Sedan fick jag en räkning på 6 500 kronor och när jag inte betalade fick jag ett betalningskrav från inkasso i Estland. Jag blev riktigt förbannad, säger Carina.

Hon förstod att det var något som inte stämde, tog hjälp av en vän som är advokat och bestred fakturan och inkassokravet. Sedan dess har hon inte hört något.

– Men alla har kanske inte samma tur som jag, det gäller att vara uppmärksam och inte betala, säger Carina.

Så gör du om du fått en bluffaktura

Källa: Kronofogden.se

Annons